11.01.09
Sizzla och mångkulturen
Det mångkulturella projektets praktik är kulturimperialistisk, och toleransen för verkligt främmande kulturer är på sin höjd avsedd att vara tidsbegränsad. Som all imperialism leder den också till konkurrens mellan olika grupper om positioner i den hierarki mångkulturen utgör. Ett exempel på detta är hur Mellanösternkonflikten importerats till Sverige. Ett annat intressant exempel på denna konkurrens är reaktionerna på den jamaicanske artisten Sizzlas Sverigekonsert nyligen. Sizzla är rastafarian, och tillhör den mer radikala gren av denna religion som går under namnet Bobo Shanti. En följd av detta är att hans syn på homosexualitet är negativ, han ser det som en del av Babylons korruption. Detta tema har återkommit i hans musik. Att Sizzla skulle uppträda i Sverige ledde därför till reaktioner från RFSL, och en del artiklar i media.
Rastafari
Rastafari är en ung religion, med rötter i kristendomen och svarta nationalister som Marcus Garvey. På många sätt är det också en intressant och positiv religion. Den lär de svarta att vara stolta över sitt arv och sin härkomst, och att deras naturliga hem är i Zion/Afrika. Den lär dem också att betrakta den moderna världen, med dess ytliga lockelser och maktrelationer, som Babylon. Det finns många inslag i rasta som gör den intressant som ett exempel på en etniskt och andligt medveten minoritet som lyckats bli en elit i sitt hemland och påverka det både politiskt och kulturellt. Många rastas tror på separation mellan människoraserna, även om man sällan utvecklar detta till en genuin rasideologi.
Fascinerande är också de indiska inslagen i religionen, som vissa har velat förklara med kontakterna med de betydande indiska folkgrupper som lever i Karibien. De långa hårmanarna, dreads, för tankarna både till indiska sadhus och biblisk-judiska nazirer. Marijuanans ställning som ett sakrament återfinns också historiskt hos flera indo-europeiska folk, inte minst i Indien. Även vegetarianismen har en indisk motsvarighet. För en traditionalist finns det också många intressanta inslag, som tron på att den etiopiske kejsaren Haile Selassie är gudomlig, symboliken med Judas lejon, och den strävan efter genuina andliga erfarenheter istället för devotionalism och tomma ritualer som ligger bakom marijuanans ställning som sakrament. Det kan lätt degenerera till drogmissbruk, men i sin rena form är det värt en viss respekt. Samtidigt bör man naturligtvis respektera att rastafari är en andlig tradition som tillhör de svarta i Nordamerika och Karibien, denna respekt innebär bland annat att man återfinner sina egna traditioner snarare än att kopiera andras.
Det faktum att en illegal drog är ett religiöst sakrament innebär naturligtvis en utmaning för det mångkulturella samhället, på samma sätt som när man illegaliserat den somaliska rekreativa drogen qat. Denna utmaning är en gordisk knut som inte kan lösas i en liberal kontext, då man antingen måste förbjuda ganja och qat helt, eller tillåta dem för alla. Italien har därför delvis frångått den liberala grundtanken när man gett troende rastafarianer utökade rättigheter vad gäller innehav av deras sakrament.
Rastas och homosexualitet
Men rastas är inte bara sympatiska ganjarökare och vegetarianer, de har också anammat den bibliska synen på homosexualitet. Detta har lett till reaktioner i Nordamerika och Europa, när reggaeartister uppträtt där. Redan Shabba Ranks, känd för landsplågan Mr Loverman, blev föremål för vrede när han krävde korsfästelse av homosexuella, Buju Banton har nästan varje gång han spelat i ett liberalt västland påmints om den homofoba Boom Bye Bye han skrev som femtonåring som reaktion på ett fall av homosexuell barnvåldtäkt. Sizzla tvingades skriva under den såkallade Reggae Compassionate Act efter sina texter, där han tog avstånd från homofobi inom musiken, men svarade sedan med Nah Apologize. Han menade där att han egentligen inte hade bett om ursäkt för någonting, tvärtom var det de homosexuella som borde be om ursäkt till den rastafariske guden Jah. Texten innehöll också flera hot riktade mot de “batty-boys” som inte respekterade den svarte mannen och kejsar Haile Selassie.
Detta är alltså bakgrunden till reaktionerna på Sizzlas Sverigebesök. Man kan här notera att Sizzla är en begåvad artist med många sunda värderingar, men att våld riktat mot människor enbart för deras sexuella läggning inte är något önskvärt. Samtidigt kan man fråga sig om den svenska queerlobbyn verkligen ska tvinga svenska och utländska artister och publik att ge en läpparnas bekännelse till queerideologin, under hot om bojkott. Incidenten demonstrerar dock även att i det politiskt korrekta samhällets hierarki står homosexuella relativt långt ner. Deras ställning är marginellt bättre än de radikala feministernas, och har i flera länder kunnat garantera att homofoba reggaeartister fått sina inresetillstånd förvägrade eller konserter inställda. Men den är inte så god att de lyckades förhindra Sizzlas konsert i Sverige, eller väcka mer än begränsat intresse i media. Som samtidsfenomen är det hela dock tämligen intressant, inte minst då det illustrerar omöjligheten i att samla ett antal skilda grupper och kulturer i samma samhälle utan att samtidigt göra en av dessa gruppers ideologi till allmänt regelverk.
wodinaz said,
November 1, 2009 at 20:40
Det är bra att du påtalar att de homosexuella står en bra bit ner i den politiskt korrekta hierarkin; “eliten” vill gärna köra pride och tala mycket om de homosexuella, men när det kommer till att göra saker och/eller när homosexuella kommer i intressekonflikt med t.ex. denna rastafarikultur eller när arabar hugger ner en svensk homosexuell så skyddar man, vad jag vet utan undantag, rastafari och araberna.
De homosexuella borde fundera på om de verkligen gynnas av PK-blocket, och om det inte vore klokt att lägga ned HBTQ-dravlet samt söka sundare förebilder — som det absolut inte råder någon brist på.
Oskoreis tidigare artiklar i ämnet, t.ex. http://oskorei.motpol.nu/?p=1697 är utmärkta.
AUTONOM said,
November 2, 2009 at 0:53
Tack Oskorei, intressant, nu är du på vågen igen, visst minns man Shabbah som var så dryg för PKiterna, att han försvann lika snabbt som han kom från deras mediaparadis. Samma med många dance hall artister, som får uttalanden till en del wp-band till att framstå som rätt så liberalgulliga. Hip – hop kollektivet Public Enemy var rätt så hårda ( då speciellt deras “ideologiska” talesman Dr. Griff ) i sin tid med kritiska texter om homofila som sprider AIDS och kritik av vissa folkgruppers särställning:
“Crucifixion ain’t no fiction / So-called chosen frozen / Apologies made to whoever pleases / Still they got me like Jesus”.
Vad man än skulle mena om dessa kulturer och subkulturer, så är det intressant att se att konkludera att egentligen finns liberal – marxismen endast inom det som idag kategoriseras som Västvärlden och deras inhemska befolkningsgrupper.
Wodinaz: Ja, etnicitet har ett moraliskt värde, var européer har minst moraliskt värde och motsvarande moralisk börd ( ref. White Man’s Burden ). Dess mera primitivt och efterbliven en folkgrupp är dess högre är dennas moraliska värde och etiska spelrum/”frikort”. Men på en tidpunkt en gång i framtiden kommer denna axiom att tvärvända, det är när även liberala och marxister inser att deras främmande oheliga allianspartner inte alls vill stödja dem, och genom sitt antal hotar deras degenererade och hållningslösa livsstil. Man ser tydliga tecken redan nu. Problemet är att inte många unga i framtiden vill offra sina liv för en självbelåten materialistisk och hedonistisk klassas fortsatta maktställning.
Daniel said,
November 2, 2009 at 9:36
Detta är ett oerhört fascinerande ämne. Ett belysande exempel på denna typ av hierarki var utställningen Ecce Homo. Den visades som bekant i våra domkyrkor. De inom svenska kyrkan som vågade opponera sig mot att Jesus framställdes som AIDS-sjuk transvestit i byggnader som de anser som heliga kallades för allt möjligt. Utsställningen ska sedan visas i Södertälje, varpå syrisk-ortodoxa syrianer/assyrier går man ur huse, demonstrerar, kastar sten etc. Vem ska vi nu tycka synd om, undrar alla rättänkande journalister, de förtryckta invandrarna eller de dito homosexuella.
För övrigt tycker jag att din beskrivning rastafarianismen var lite väl välvillig Jag har för mig att den vilar på en ganska förvirrad läsning av bibeln där man ser sig själva som det judiska folk som GT skriver om. Märkligt också att man ser en gammal etiopisk kejsare, eller vad han var, som någon apostel.
SolGuru said,
November 2, 2009 at 12:00
Mycket intressant ämne, och en på det hela taget väl utförd analys. Får i och för sig hålla med Daniel om att Rastafari som religion kanske inte är så överdrivet imponerande – teologiskt (och för den delen politiskt) är det ofta rysligt befängda idéer som florerar. Det påverkar i och för sig inte resonemanget i övrigt, och nu är ju ämnet PK-diskursens förmåga, eller rättare sagt totala oförmåga, att hantera motsättningar mellan olika offergrupper det handlar om. Rastafari är inte ett kulturellt problem i västvärlden, förutom när socialt missanpassade svenskar som helt uppenbarligen inte fattat vad det handlar om klär ut sig och känner sig “svarta inuti”. Någonstans är det ett marginalproblem och mer en fråga om risig klädsmak än något annat.
Låten var för övrigt exakt hur rolig som helst. “Rasta man don’t apologize to no batty boy – if you diss black human my gun will blast you boy”. Men jag undrar hur det kommer sig att HMF-lagen inte tillämpas? Är det någon Åke Green-variant som slår till – att det handlar om religiös predikan – eller hur funkar det?
Fredrik Gustafsson said,
November 2, 2009 at 12:35
SolGuru:
Den här “artisten” går nog säker från åtal. Om inte annat därför att det är omöjligt att urskilja vad han säger.
Steve said,
November 2, 2009 at 13:42
Solguru: Ja din religion är ju verkligen “teologiskt imponerande”. Treenighetsbegreppet måste väl vara en av de sämsta och flummigaste ad hoc-lösningarna som människosläktet skådat. Till och med mina lärare, Cecilia Wejryd och Carl Reinhold Bråkenhielm – två kristna professorer – skruvar ju på sig när de ska försöka redogöra för att man har röstat fram denna eminenta lösning och även försöka försvara dess enfald.
Howard Hughes said,
November 2, 2009 at 13:57
Autonom: Old-school hiphop i allmänhet är rätt anti-PK. Även om deras bristande PK-ism till viss del tolereras just på grund av PK-skäl.
SolGuru said,
November 2, 2009 at 15:45
Steve:
Jag är inte kristen, vet du, så din kommentar är lindrigt sagt missriktad.
Att två svenska professorer inte kan försvara grundläggande koncept inom sin egen religion säger dock mer om det svenska universitetsväsendet och kristenhetens tillstånd än om treenighetsläran.
Steve said,
November 2, 2009 at 16:13
SolGuru: Jag har fått uppfattningen att du är kristen men jag hade tydligen fel. Jag ber om ursäkt. Kan väl även passa på att säga att jag blivit en flitig läsare av din blogg och att den är väldigt bra för det mesta. Tydligen har jag dock inte läst den tillräckligt flitigt=)
Enligt min begränsade uppfattning är det inget större fel på universitetsvärldens tillstånd inom religionsgebitet. Båda dessa forskare är synnerligen kompetenta och dessutom utmärkta pedagoger. Treenighetsläran är problematisk och flummig oavsett vem som ger sig på att förklara/försvara den, är min uppfattning.
oskorei said,
November 2, 2009 at 17:25
Även östeuropeiska immigranter verkar vara ett potentiellt problem för PK-hegemonin. Man utgår väl från att man ska kunna dressera dem på sikt, men i ett sönderfallande system lär detta bli lättare sagt än gjort.
Intressanta länkar:
http://www.dailymail.co.uk/news/article-412041/Race-boss-claims-EU-migrants-bigots.html
http://www.dn.se/sport/fotboll/fotbollsspelare-sparkas-efter-omdiskuterad-bok-1.986673
Frågan nu är förövrigt snarare när, än om, vi får en svensk motsvarighet till de svarta rasseparatisterna i amerikanska Nation of Gods and Earths och franska Tribu Ka/Kemi Seba. Med allt vad det innebär av för etablissemanget genanta uttalanden riktade mot homosexuella och judar. Det politiskt korrekta systemet har brutit samman, och i dess spillror kämpar redan dess skyddslingar mot varandra. Så kan det gå när man bygger ett projekt på en verklighetsfrämmande världsbild och antropologi.
SolGuru said,
November 2, 2009 at 17:55
Steve:
Ja, jag tar inte illa upp av att bli kallad kristen heller, så det är ingen fara.
Jag har svårt att se hur man kan bedöma treenighetsläran “utifrån” – det är ju en trosdogm, och jag tycker mig ha läst ett antal framställningar av den som är koherenta och intressanta, i alla fall inom katolsk och ortodox tradition. Men det är inte min uppgift att agera apologet i en sådan här fråga.
Arete said,
November 2, 2009 at 21:13
Alla vet att SolGuru är New Age, röker braj, lyssnar på Knutna Nävar, och sitter hemma och lyfter socialbidrag iförd batiktröja.
Hvem said,
November 2, 2009 at 22:50
“Den lär de svarta att vara stolta över sitt arv och sin härkomst, och att deras naturliga hem är i Zion/Afrika.”
Kan du inte hitta något som säger att persernas naturliga hem är Persien och arabernas Arabia ock
Howard Hughes said,
November 3, 2009 at 0:00
Arete: Haha. Nåja, två av de aktiviteterna är – i rimliga mängder – trevliga, skulle jag säga.
Sedan ska inte hela livet reduceras till något hopplöst och hedonistiskt slappande, men som paus från det kulturskapande och karaktärsdanande är det inget fel att slappna av på riktigt utan någon svenssontrångsynthet. Detta var inte riktat till dig eller någon, men en tanke ledde till en annan och den fick skrivas ner också.
Oskorei: För all del troligt, men afrikaner känns relativt splittrade… både religiöst och kulturellt. Pan-afrikanska tankegångar är nog bra mycket lättare för afroamerikaner och andra nordamerikanska slavättlingar att ta till sig än det är för svarta som bor i Nordeuropa.
Steve said,
November 3, 2009 at 2:48
SolGuru: Med samma förhållningssätt borde man inte kunna kritisera rastafari då även det rör sig om trosdogmer? Som utomstående kommer man aldrig att kunna få ett adekvat inifrånperspektiv och ta del av den abstrakta “tron” hos varje individ. Inte heller kan man vederlägga/bevisa spekulationerna om metahistorien. Vad man däremot kan göra är att ur ett utifrånperspektiv bedöma hur olika trossystem ter sig inom ramarna för den faktiska historien och bedöma, som du är inne på, deras koherens, liksom originalitet, myters symboliska värden, etiska värderingar etcetera.
Framför allt blir detta möjligt inom kristendomen och andra på det hela taget exoteriska religoner, och min uppfattning är att även den enligt många så förnuftiga Jesussekten kryllar av inkoherens och motsägelser. Treenighetsläran – och då snackar vi en av hörnstenarna inom religionen – är ett slående exempel och att den, kan man tycka, vederläggs av ett antal GT-verser är i sig lustigt: “Gud är ingen människa” (4 Mos. 23:19)”. Att det är en mänsklig konstruktion och att den har RÖSTATS FRAM vid konciliet i Nicaea 325 är även det löjeväckande. Arianismen framstår då som mer rimlig baserat på vad Bibeln, och faktiskt även både den apostoliska och den nicenska trosbekännelsen säger.
Denna lilla antikristna diatrib har egentligen ingenting med det du skrev att göra utan jag såg bara ett tillfälle att kritisera den tro som många ser som “svensk” (och därför av värde). Varför ska man svälja dessa dumheter bara för att det skulle kunna vara/har varit en etnisk/kulturell/nationell identitetsmarkör?
Arete said,
November 3, 2009 at 12:34
Väldigt intressant läsning: http://www.dailymail.co.uk/news/article-1222769/Dishonest-Blair-Straw-accused-secret-plan-multicultural-UK.html
rim said,
November 3, 2009 at 21:02
1954 såg jag Haile Selassie på nära håll i Stockholm. Han var på väg in i Storkyrkan. Det var en mycket liten man i khaki-uniform. Senare i mitt liv kom jag i kontakt med Rastafari och berättade då att jag sett “Lejonet”.
De vägrade tro att han var liten. Han var stor, påstod de.
Gunnar Andersson said,
November 3, 2009 at 21:55
Kan du ändra datum märkningen?
Helst skriv 091103 osv
Arete said,
November 4, 2009 at 11:22
När skriver du mer om Omar? Jag finner det senaste mediedrevet mot honom intressant. Här har vi en sann renegat, en person som var medlem av nomenklaturan och nu har gjort en helomvändning och ifrågasätter de heligaste trossatserna. Deras panik kan utläsas mellan raderna.
Mogura said,
November 6, 2009 at 18:27
En eloge till Steve. Jag kunde inte ha sagt det bättre själv.