de Benoist och Amerika

februari 3rd, 2010

Bland den Nya Högerns främsta företrädare återfinns Alain de Benoist. Hans samtidsanalyser ger ofta nya perspektiv på fenomen som man annars ser som självklara, detta gäller också kopplingarna mellan den nya vänstern och det amerikanska projektet. En intressant, om än bristfälligt översatt, dokumentär om de Benoists analys av USA återfinns på youtube här:

Alain de Benoist and the new left wing I

Alain de Benoist and the new left wing II

Alain de Benoist and the new left wing III

Den nya vänstern är en amerikanism

Jean-Franqois Revel doesn’t shake when responding to leftist anti-americans that their entire anti-establishment arsenal has arrived to us from the other side of the Atlantic – sexual liberation, anti-authoritarian education, abstract art, freudomarxism, lesbianism, gay power, free universities. All products ”made in the USA”.

Tidigt i dokumentären konstateras att USA i sin självbild och ideologi har mycket gemensamt med olika 1800-talsfilosofer. Landets mytologi avseende det egna grundandet bär också stora likheter med Freuds teorier om hur det mänskliga samhället uppstod. I urtillståndet fanns ”horden”, där en tyrannisk fadersgestalt monopoliserade honorna och makten. En sammansvärjning av bröder/söner dödar fadern, och bildar ett samhälle byggt på sin jämlikhet. Sådan är Freuds ahistoriska myt, men sådan är också den amerikanska självbilden. Det är här dock det traditionella Europa som representerar den tyranniska fadersgestalten, mot vilken revolten riktats (intressant är att också Adam Bellow berör denna koppling i In Praise of Nepotism). USA:s grundande utgör alltså ett brott med historien.

Det konstateras i dokumentären att denna starka likhet gör att det inte är en slump att Freuds teorier tagits emot med sådan iver i just USA. Likaså noteras vid flera tillfällen att de flesta inslagen i den nya vänstern har sitt ursprung i USA och amerikansk universitetsmiljö, detta gäller allt från Frankfurtskolan, som varmt togs emot i landet efter att ha drivits i exil, till radikalfeminismen och multikulturalismen. Så även den boasianska antropologin med dess förnekande av människoraser.

USA bygger på tre grundtankar, att landet är en föraning av och representant för det kommande ”Kosmopolis”, att alla människor är jämlika och har samma möjligheter, och att auktoritet är något ont i sig. Redan från början fanns det alltså mycket som gjorde att USA kom att vara mottagligt för den nya vänstern.

Obey

USA som ett land utan kultur

Culture does not exist if it is not traditional.
- Keyserling

Intressant är också analysen av USA som ett land utan kultur i ordets egentliga mening, och ett land som existerar i ett ständigt ”nu”. Här uttrycker sig de Benoist tillspetsat och provokativt, något de flesta filosofer gör. Analysen utgår också mycket från greve Keyserling. Grundtanken är att USA har en annan relation till tid och rum. Där traditionella civilisationer ville ”erövra tiden”, strävar USA efter att erövra rummet, geografin. Existensen av en oändlig yta att kolonisera i väster har satt starka spår. Den amerikanska mentaliteten reducerar också tidens tredimensionella natur till en dimension. Man har tagit avstånd från sitt europeiska förflutna, och ser framtiden i den linjära utopins perspektiv.

Analysen tar här också upp den amerikanska kosmopolitanismen, och att det som förenar dess invånare är ”the American way of life”. En ”way of life” som ska exporteras, och som leder till att reella skillnader mellan kulturer och folk reduceras och försvinner. Dokumentären tar också upp hur den amerikanska ideologin tar avstånd från ”aristokraten”, den som kan sätta ett värde på det som inte har ett pris, och i hans/hennes ställe sätter ”vinnaren”, den som haft framgång i materiella termer men ändå bevarat sin ”vanlighet”. Detta gör att det finns en stark misstro mot exempelvis militära ideal.

Sovjet och Amerika

The difference between Bolshevik Russia and capitalist America is a simple difference of prosperity. The level is different but the levelling is identical. Both countries are essentially socialist.
- Keyserling

Verkligt intressant blir dokumentären när jämförelsen görs mellan det kommunistiska Sovjet och det kapitalistiska USA, och likheterna identifieras. Båda bygger på revolutionära jämlikhetsidéer från 1700- och 1800-talet, båda bygger på ett ”fadermord” riktat mot det traditionella Europa, och båda är projekt som strävar efter att skapa en nivellerad och kosmopolitansk mänsklighet. I USA byggde nivelleringen på ett delat välstånd, i Sovjet på delad fattigdom. Slutresultatet var dock i båda fall en likriktning och den endimensionella konformismens triumf.

Mot slutet av dokumentären tas också upp hur dessa ideal nådde Europa, och hur vänstern här länge haft ett kärleksförhållande till amerikansk kultur. ”För att vi ska kunna bli sovjetmänniskor imorgon måste vi vara amerikaner idag, för ett folk vars själ redan har dött kämpar inte heller för sin fysiska frihet” som Jean Cau uttryckte det. Intressant är också jämförelsen mellan ”den nya vänstern” och de senmedeltida anabaptisterna, liksom konstaterandet att en oligarki i USA styr bakom en demokratisk och egalitär retorik.

Som helhet är det alltså en relativt god introduktion till den antiliberala kritiken av amerikansk ideologi och verklighet, även om det välstånd den amerikanska ”socialismen” byggt på nu enbart är ett minne för växande delar av befolkningen. Man bör också vara medveten om att det alltid funnits betydande grupper även i USA som inte anslutit sig till den officiella ideologin, eller tolkat den på mer eller mindre subversiva vis.

Banksy

Relaterat

Den Nya Högern och Anti-Europa

Julius Evola om Amerika

Den hugade rekommenderas också användaren usernamens filmer på youtube, som kombinerar avantgardekonstnärens känsla för samspelet mellan bild och ljud med ett närmast traditionalistiskt och starkt indo-europeiskt innehåll (vissa av dem kan dock upplevas som kontroversiella då usernamen gör kopplingar mellan axelmakterna och traditionella begrepp).

End Cycle

Kali Yuga

Frashokereti

Av intresse kan också vara den engelsktextade intervju där traditionalisten Julius Evola återger sina minnen av den italienska dadaismen:

Julius Evola on Dada

31 Responses to “de Benoist och Amerika”

  1. Casus belli Says:

    Utan att kunna komma med någon längre kommentar eller reflektion får jag återfalla till att utbrista: Klockrent. Mycket bra!

  2. Lakedaemon Says:

    ”Detta gör att det finns en stark misstro mot exempelvis militära ideal.” Håller inte med om detta. I USA ånjuter militärer i allmänhet stor respekt, särskilt veteraner. Vidare är de militära ideal som återfinnes hos t.ex. USMC eller hos kadetterna på West Point av samma grunddrag som i vilket Västerländskt land som helst, låt vara att USA är ett sammelsurium av kulturer.

  3. Arete Says:

    Du har en del poänger här men det blir lite för enkelt i analysen. Jag vill se en mer nyanserad diskussion om amerikansk populärkultur och den amerikanska vinnarandan. Kanske ett förtydligande om att dessa ej måste uppfattas som dåliga (jag gör då inte det).

  4. Howard Hughes Says:

    ”Detta gör att det finns en stark misstro mot exempelvis militära ideal.”
    Men gör det verkligen det? USA måste vara ett av de västländer där militären vördas som mest; krigardygder finns på flera håll i landet, speciellt bland de sk ”Irish-Scots”. Dessutom kan USAs frontieranda, med stark bondeklass, vapen i gemene mans händer, osv, för all del ses som en representation av det europeiska arvet också. Och Jeffersons tankar om aristokrati var – förstås – tämligen elitistiska.

    Visst finns det mycket att kritisera: konsumtionshysterin, storföretag och amerikansk kulturs mer vulgära drag i allmänhet, t ex, men mycket är värdefullt.

    ”USA bygger på tre grundtankar, att landet är en föraning av och representant för det kommande “Kosmopolis”, att alla människor är jämlika och har samma möjligheter, och att auktoritet är något ont i sig.”
    Men USA är fortfarande grundat av protestantiska engelsmän och de flesta amerikanska vita ser nog USA, medvetet eller inte, som ett land för vita. Att USAs ledande skikt anammat kosmopolitiska attityder är en sak – precis som i resten av västvärlden – men det är fortfarande något relativt nytt.
    Alla människor har måhända samma rättigheter i det amerikanska systemet (åtminstone i teorin, vilket tycks vara vad paragrafen syftar på) men väldigt få ledande amerikaner har trott att människor är födda lika eller med samma förmågor… lika möjligheter är något annorlunda.
    Det finns poänger i kommentaren om aukoritet. Men det traditionella amerikanska förkastandet av aukoritet kan knappast jämföras med den politiskt korrekta vinklingen som gjorts de senaste årtiondena.

    Majoriteten av PK-harangerna stammar kanske från USA, men de är oftast skapade av illojala, inhemska eliter (samt judiska sådana) snarare än en logisk konsekvens av USAs grundläggande idéer, osv. Precis som att det inte är skandinaviska tankar om solidaritet som ligger bakom ”ta hand om världen”-strategin.

  5. Contra Says:

    *
    Century of the Self, III

    http://video.google.com/videoplay?docid=-6111922724894802811&ei=F-hpS-zGDIG0-AbhpIjUBA&q=century+of+the+self#

    *

  6. Nordbo Says:

    Bra skrivet om de Benoist.

    Här är en annan kanal på youtube som är värd ett besök:

    http://www.youtube.com/user/Geisterkerker

    Den här gillar jag, till exempel:
    http://www.youtube.com/user/Geisterkerker#p/a/60895F4B7F807D02/0/Aon2NjwPguQ

  7. Fas Says:

    Som komplement till den spännande Alain de Benoist kan jag rekommendera en annan fransman, Alexis de Tocqueille och hans ”Democracy in America”. Böckerna finns i fulltext på engelska för oss som inte behärskar franska. De Tocqueille tar även han fasta på det amerikanska samhällets egalitära och puritanska drag. Likaså ligger 1776 års upplysnings idéer i den amerikanska självständighetsförklaringen nära 1789 års idéer i deklarationen om de mänskliga rättigheterna, eller ”The Bill of Right”. Puritanismens stärvanden är universalistiska och samtidigt antihierarkiska. Där den traditionella kristendomen är hierarkisk, är puritanismen platt. Man avvisar även idén om en sakral stat, liksom försvarar separationen mellan den sakrala och sekulära sfären. Puritanen tolkar därför sin religion som något introvert, medan traditionell kristendom förenar privat fromhetsliv med kommunitär tro. Frälsningen blir en privatsak i puritanismen, en social strävan tillsammans med andra i traditionell kristendom. Puritanismen lägger grunden för en individualistisk människosyn, medan traditionell kristendom värderar människan som social gemenskapsvarelse och förstår hennes moralitet som något som sker i relation till andra människor och inte enbart efter abstrakta universalistiska principer. Immanuel Kant var puritan och detta är märkbart i hans syn på moralfrågor som är både individualistisk, universalistisk och därför kan kombineras med egalitära strävanden.

    I övrigt var det mycket givande att läsa om Alain de Benoist förståelse av den amerikanska tidsuppfattningen och likheterna mellan homo americanus och homo sovieticus.

    För att nyansera den bild som skildras kan man även erinra sig den populistiska traditionen som är mer kommunitärt inriktad. Men återigen: Man förstår varför den kulturella marxismen kunde segra och fortleva i amerika, men inte i USSR. Ryssarna var även under sovjeteran mer medvetna om ett nationellt arv som sträcker sig längre tillbaka än 1917. Amerikanarna ser å andra sidan sin nations födelse som starpunkten. Innan dess har de ju ingen historia.

  8. Svensson Says:

    Att USA skulle vara ett land utan kultur ifrågasätter jag starkt.

    Den amerikanska kultur vi ser är ofta den urbana, ”kosmopolis”-kulturen. Men mer diskret fortlever en annan, segare och – ja – traditionellare. Och denna kultur är ett resultat av överlagringen på indiansk grund.

    Man glömmer nämligen alltid indianerna när man talar USA. Deras kultur influerar än idag USA vill jag mena. Klicka på mitt namn här ovan och läs mer vad jag menar.

  9. Ing Says:

    Liten kommentar till FAS: hierkarkin och den sociala gemenskapen inom traditionell kristendom är blott spår som lever kvar från hedendomen (den naturliga religionen), där båda dessa inslag var mycket starkare. Faktum är att det är kristendomen som banat väg för ”privatiseringen” av religionen, just för att den inte la lika stor vikt vid dessa ting som hedendomen gjorde.

  10. Fas Says:

    Ing

    Din kommentar är så obildad och okunnig att jag inte ens ids kommentera den.

  11. Christian Westling Says:

    Jag är inne på samma spår som en del här.

    Som gammal amerikavän så hade jag en liten trokris nyligen då jag tyckte att det kom alldeles för mycket skräp från landet därborta. Jag frågade mig då; varför tycker jag om ett land som producerar detta? Vad är det jag tycker om?
    Jag grävde då ner mig i amerikansk historia med början i självständigheten och senare cowboyepoken.
    Och där fann jag min kärlek igen.

    Det jag alltid gillat med USA är just den här go-inställningen. Att man kan klara av saker som kan ses som omöjliga.
    Att man fick nog av översitteri och bejakade sina frihetsideal och bröt sig loss.
    Att folk drog västerut och på prärien fick samhällen att skapas… Det är något magiskt med det.

    Jag ifrågasätter starkt att USA skulle ”skapat” kulturmarxism.
    Eliten och akademikerna där borta är lika vänster som sina fränder Europa. Men att avfärda ett helt land enkom för vad några enskilda människor gör ser jag som dumt och anti-intellektuellt.
    Amerikaner för mig är de som bor ute på landet, i de mindre städerna och på sina gårdar.

    Det är lätt att se USA som ett ”mångkulturellt” experiment, men det är ett ganska sentida påhitt.
    Nog för att flera kulturer blandats, men de var fram till för något sekel sedan närmast exklusivt till vita anglosaxiska människor.
    USA har för det mesta varit ett europaättat kulturland, inte ett mångkulturellt dito.

  12. oskorei Says:

    Vad gäller påståendet i dokumentären att det i USA finns en stark misstro mot militära ideal är det även mitt intryck att landet i denna fråga är något schizofrent. Så vitt skilda exempel som Vietnamrörelsen, milisrörelsen och fokus på ensamma hämnare snarare än soldater i egentlig mening i filmer torde bekräfta detta. Det finns givetvis exempel på även andra attityder, men ingen har heller påstått motsatsen.

    Arete: Det är ett referat av en dokumentär, inte en uppsats. Den amerikanska ”vinnarkulten” är dock intressant och kommer förmodligen tas upp i ett framtida inlägg om subversiv individualism.

    Fas: Tack för tipset, mycket intressant.

    Svensson: Också intressant läsning, även om jag är tveksam till just teorin om något starkare indianskt inslag.

    Christian: Ingen har ”avfärdat ett helt land”. Vad som konstaterats är att om man bygger ett land på den ideologiska grund som USA byggts på, så är det inte så förvånansvärt att landet senare blir den nya vänsterns främsta grogrund. Att det finns ”bra amerikaner” är självklart, jag skriver ju också uttryckligen i texten att inte alla amerikaner underordnat sig den officiella ideologin.

  13. Fredrik Arvidsson Says:

    Oskorei, är en rätt klok man. Jag har inte läst just det här inlägget. Men jag har läst många andra bloggposter.

    Låt oss aldrig glömma att vi alla på denna jord är sprungna från Gud.

  14. Tor Says:

    Takk, Oskorei;

    Meget bra analytiske ord for tilhørende interessante tema, som jeg for øvrig deler fullt ut!

    USA, denne tidligere europeiske koloni – vil i dag ”kolonisere” verden med sin imperiale materialisme, hvor kulturelle substanser som genuin ånd, sjel og tradisjonalisme er fraværende – og hvor profitthungrende konsum med devisen; ”spis eller bli spist” er mantraet! ”Kulturen” er der, en ”alles kamp mot alle”. I en slik kontekst blir den folkelige solidaritet og fellesskapsfølelse aldri en realitet, naturligvis….

    I det meget forklarende- og samtalende intervjuet mellom diplomaten Dr. Tomislav Sunic og filosofen Alain de Benoist, som AUTONOM la opp her på Motpol; http://autonom.motpol.nu/?p=1294 – kommer man nettopp inn på den problemrelaterte tematikk som blant annet den amerikanske ”idé-retning” har avstedkommet i dagens sen-moderne tid!

    —————

    Og til Fas;

    Nå har faktisk kommentatoren ”Ing”, et poeng i det han skriver! Og -

    …Jeg reagerer meget sterkt på, at en presumptivt oppegående person som deg, kommer med en så nedlatende- og nærmest infantil kommentar av en reaksjon, til kommentaren som ”Ing” hadde lagt ut. – Kultiverthet er en dyd FAS, og din meget uttalte kristne holdning – burde i tillegg tilsi en ydmykhet og respekt for andres tenkemåte – og en ditto intellektuell og redelig akademisk ånd i dine tilsvar.

    En gang i tiden hadde undertegnede den ære å kjenne personlig, en stor og berikende svensk personlighet, som hadde de fra meg ovenstående nevnte, positive egenskaper – for med-debattanter og andre antagonister; Hans navn var Per Engdahl! Han ville aldri vært nedlatende på dette vis, som du FAS noen ganger viser i polemiske tilsvar! Den ekte og rene debatt i ånd, tanke og ide, – må alltid være preget av en gjensidig respekt – og IKKE hovmod!

    Så, vennligst skjerp deg!

    Hilsen Tor.

  15. Fas Says:

    Tor

    Ta det lugnt nu. Alla kan vi hamna i affekt ibland. Att jag själv råkat hamna i affekt på grund av samma person vid två tillfällen kanske hör ihop.

    Ing

    Hierarkin ser man redan i urkyrkan då den kristna församlingen mestadels bestod av konverterade syrianer och semiter. Paulus, som själv var omvänd farisée, beskriver det trefaldiga prästämbetet redan i apostlagärningarna: Diakones, presbyteros och episkopos.

    I urkyrkan fanns det en hierarki mellan denna trefald: Exorcist, subdiakon, lektor. Senare utvecklade kyrkan ytterligare mindre grader: mitrabärande präst, hierodiakon, korsbärande präst etc.

    Även den kristna monarkin bör förstås som en spegelbild av den gudomliga hierarkin där ordnarna symboliserar änglaskarorna.

    Ett känt verk som beskriver de gudomliga hierarkierina är Hel. Dinoysios Aeropagitas verk med samma titel.

  16. Christian Westling Says:

    Oskorei:
    Förvisso, men man kan med samma argumentation hävda att svenskens urgamla statslojalitet är bakgrunden till dagens socialliberala mångkulturella situation.

    Jag är av min natur optimist. Jag väljer därför att se det goda i det mesta. I den amerikanska ideologin ser jag hellre frihetssträvande människor som har en naturlig konservativ livsåskådning (ingen stat har sagt åt dem att det varken är bra eller dåligt, det är en naturligt framkommen inställning).

  17. anarkheist Says:

    ”Den nya vänstern” definieras ju endast av motståndet runt denna – den finns vad jag vet sällan varken i partipolitikens spektra eller .
    Jag kan hålla med om att den är en produkt av landets strävande mot något libertinistiskt/libertarianskt ideal som egentligen mest funnits på ett filosofiskt plan och en jämförelse med den politiskt långt mer inflytelserika nykonservativismen är intressant.

    Hursomhaver, är det ens fler än ni i nyhögern som använder de här begreppen – de du använder i texten – på det sättet, och de här premisserna? Ex: Inte en enda av ”pk-rörelserna” du nämner kan ha haft inflytande på samhället utanför ex lärarkåren. Vad har vi som – på grund av svensk vänsterinskolning bla – inte går med på att vad som sägs på en humanistisk universitetskurs skulle påverka samhället för nytta av att läsa Benoist?

  18. Svensson Says:

    @Oskorei: vad jag menar med indiansk påverkan på amerikansk kultur så är den subtil.

    Man ser den inte öppet men man ser det t ex i fysionomier. Folk över där tenderar att se en smula indianska ut oavsett om de har sådant påbrå eller ej. Jag vet att denna tes är svår att leda i bevis.

    Nordamerika har sina egenheter, det är en delvis annorlunda kultur.

    Att däremot, som vissa gör, se USA som en blåkopia av Europa har jag svårt att gå med på.

  19. Ing Says:

    FAS: den tidiga kyrkans struktur är intressant, men den kommer alltid blott vara en blek kopia av hedendomens organiska struktur. Du hittar motsvarigheter till alla kyrkliga titlar redan i förkristen tid, skillnaden är att det även finns titlar där som förbjöds av kyrkan – t.ex. magiker, orakel, spåmän etc. Du hittar alltså en mer fullständig och holistisk (=hel, samma ord som helig) struktur i hedendomen, där ALLA aspekter av andlighet spelar in och har betydelse i helheten. Om man liknar anden vid en organism kan man säga att kyrkan förösöker motarbeta vissa av organismens celler. Det var på grund av att kyrkan gjorde denna reduktion som den aldrig lyckats inbringa samma betydelse av ORGANISK gemenskap och samhörighet som hedendomen kan. Bli hedning.

  20. Christian Westling Says:

    Svensson:
    Det är ett intressant ämne man gärna skulle se mer av.
    Inom modellvärlden så är man (åtminstone den amerikanska) väldigt intresserad av ursprung.
    Man brukar lista vad de har för bakgrund (german, polish, scot, indian etc.) och många amerikanska modeller har indianblod i sig.

    Så nog finns det en viss påverkan.
    Dock inte i samma utsträckning som t.ex. Sydamerika.

  21. Fas Says:

    Ing

    Ämnet är lite OT, men ok.

    Självklart fanns det präster i den hedniska kulturen. De flesta religioner har haft ett prästerskap.

    Traditionell kristendom gör anspråk på att vara en uppfyllelse av det Gamla Förbundets prästerskap och konungaskap, där Kristus är den om vilken profeterna profeterat, konungarna tjänat och till vilken prästerna offrat. Därför är Kristus överstepräst enligt Melkisedeks ordning och konung enligt Davids ätt, den ursprungliga profetians uppfyllelse och den slutliga profetians fullbordande. Hierarkin instiftar han själv när han väljer tolv apsotlar vilka symboliserar israels tolv stammar. Hans anspråk är universella, då Han skapat alla människor. I Honom ser traditionell kristendom hierarkins ursprung eftersom hierarki (av grekiskan hiero och arkia) betyder heligt styre som har ett ursprung i en gudomlig princip och där denna princip är Kristus själv. I hans namn instiftas därför det nya förbundets trefaldiga prästerskap och det nya förbundets konungaskap. Denna syn lade grunden för den bysantinska och kristet-romerska ordningen som vi även ser i det Heliga Tysk-romerska riket.

  22. Fas Says:

    Apropå Oskoreis inlägg kan jag rekommendera följande filmspel med Ron Paul:

    http://www.youtube.com/watch?v=jKsZM181bSk&feature=channel

  23. Steve Says:

    Fas: Stort tack för din expertis. Har alldeles för dålig kunskap om många av kristendomens aspekter.

  24. oskorei Says:

    Christian: Man skulle inte ha helt fel om man hävdade det, givetvis har den svenska statslojaliteten underlättat för diverse PK-projekt på samma sätt som den amerikanska ideologin gjort det svårare att formulera ett motstånd mot den nya vänstern.

    anarkheist: Jag vet inte vad du har för kunskaper om din egen (?) ideologiska tradition, men ”den nya vänstern” var ett vedertaget begrepp under 1970-talet och användes flitigt av den nya vänsterns företrädare. De mer framgångsrika företrädarna bildade dock inga egna partier, utan vanligare var att man gick med i gröna eller socialdemokratiska partier och på så vis fick ett oproportionellt inflytande. Paleolibertarianen Gottfried studerar bland annat detta i boken Strange Death of Marxism.

    I ett samhälle där homosexuella numera kan gifta sig och adoptera, där föräldrapenningen styrs medvetet för att bli jämlik, och där 100,000 invandrare varje år äntrar landet, måste man vara mer än lovligt enögd för att kunna hävda att olika pk-rörelser saknar inflytande utanför lärarrummen…

    Relationen mellan den nya vänstern och neokonservatismen är annars intressant, många ledande neokonservativa var föredetta trotskister.

  25. anarkheist Says:

    Jag skrev ett längre svar men nöjer mig så länge med det här: Givetvis har du rätt angående terminologin,men jag menade i nuet, kopplingar finns bara där för de som vill finna dem och som du nämner inbegriper de en sossifiserad idealistisk variant… Om det skedde en avradikalisering eller inte känns inte viktigt här, men ”projektet” kan omöjligen varit en del från början.
    Försök till objektiv formulering: den sk 68-vänstern har haft extemt stort inflytande på bildningen av de som jobbar inom samhällsinstitutioner.

    Nu när jag är klar med att försvara mig (och-måste påpekas: tacksam för att du svarade på inlägget) kan jag komma till frågan jag ville ha svar på…
    Vad har jag som tystlåten kritiker både till hans rörelse och det mesta han kritiserar för nytta av att läsa de Benoist, eller vilken marginaliserad akademisk sexualmoralist som helst?

  26. oskorei Says:

    anarkheist: Kopplingen är inte minst komisk, med tanke på att den nya vänstern i Europa samtidigt har sina rötter i USA och är anti-amerikansk. Det kan vara kul att känna till, och om man har en skadeglad läggning också kul att påpeka för dem. :)

    Vad har man för nytta av att läsa de Benoist? Personligen finner jag det alltid givande med nya perspektiv, och han erbjuder ett sådant, bortom den vanliga dikotomin mellan liberal ”höger” och såkallad ”vänster”. Samtidigt är det ett såpass brett perspektiv att det blir svårt att ge konkreta exempel, han kritiserar jämlikhetsideologin, försvarar rätten till särart mot liberal universalism, kopplar djurplågeri och miljöförstöring till kapitalism och modern världsåskådning, angriper liberalismen för att vara apolitisk, för fram intressanta tänkare och personer som Jünger och Schmitt, et cetera. Dock är han knappast sexualmoralist, de Benoist menar att hedendomen saknar det moderna Europas schizofrena inställning till sex, och har inga problem att referera till en Lawrence eller en Montherlant.

  27. Ing Says:

    FAS: profetian är judisk/semitisk, den gäller inte för européer/arier. De namn du räknar upp är hebreiska. Namn har alltid en betydelse på ett visst språk.. Vi har egna profetior, vi har ett eget språk med egna namn och vi har egna ”frälsare”. Vår andlighet är arisk, inte semitisk. Det är sorgligt at du förråder vår inhemska andlighet till förmån för en främmande.

  28. Fas Says:

    Ing

    Förråder?

    Mänskliga påfund är lokala, inte gudomliga. Om du tror att en uppenbarelse är av Gud till människan, måste den till sin natur vara allmän d.v.s. katolsk och apostolisk. Även du tror på universella idéer om du menar att varje etnicitet har rätt att vara den de är. Denna rätt menar du gälla för alla etniciteter som vill bevara sina identiter. Även om din idé har sitt ursprung i en europeisk kontext, menar du att den kan tillämpas på andra folkslag, eller hur?

    Även matematiska idéer är universella. 1+1=2 gäller för européer såväl som för andra folkslag.

    Analogt kan detta även gälla en universell uppenbarelse. Om kristendomen är sann i sitt anspråk att föra människan till Gud, är detta sant oavsett var ifrån den kommer.

    Själv har jag faktiskt svårare för den tro som säger att religion endast kan vara en lokal företeelse. Om dåtidens hedningar trodde på Oden eller Tor, trodde de förmodligen att Oden fanns i verkligheten oberoende av om andra trodde på honom eller inte.

    Jag är således glad över att kristendomen gör anspråk på att vara en universell sanning, annars skulle jag inte kunna tro på den.

    mvh/

    Fas

  29. Fas Says:

    Ing

    Förråder?

    Vem är det egentligen som förråder den kristet-europeiska kultur som v haft i den kulturbärande delen av Europa under 1700 år?

  30. Ing Says:

    FAS: universalism är vår tidsålders gift. Det är under löften om universell gemenskap som vi kan tillåtas beblandas med vilt främmande folk utan att folk följer sin mest NATURLIGA och ORGANISKA reaktion – att bara stå upp och säga: ”Vad fan håller ni på med? Detta är vårt folk, våra gudar och våra andar / vår ande / folkande ni inkräktar på. Vi vill vara ett eget folk, med egen kultur (=kult, dvs våra inhemska religiösa kulter). Dessa är egenheter i vårt folks kultur och anda som vi vill bevara. Vi vill inte blandas upp i en universell sörja, vi vill bevara våra kultiska / kulturella egenheter som är de arketyper (andar / gudomligheter) som gör oss unika i världen inför alltets oändliga variation av gudomligheters gudomligheter. 

  31. anarkheist Says:

    Tack så mycket för svar utan angrepp. ;) Det om sexualmoralism var givetvis ett byte jag slängde ut för att se om det fick respons; men det går inte att tänka sig praktisk etnopluralism som annat än det i alla fall kortsiktigt, det vore givetvis ignorant av mig att säga att B representerade rörelsen och givetvis diskuterar de det(?). Den anarkiska/vänstergrenen av rörelsen däremot vilken jag är mest inläst på, har mest av denna vara jag nånsin stött på.
    Kommenterar möjligen resten senare.

Leave a Reply