Ossendowski – Beasts, Men and Gods
februari 7th, 2010
Det ryska inbördeskriget, som ledde till bolsjevikernas nästan sjuttio år långa maktinnehav, har drabbats av samma historiska enögdhet som de flesta andra moderna händelser. De ”progressiva” segrarna och/eller martyrerna är kända, medan motståndarsidan framstår som en ansiktslös reaktionär massa.
En författare som upplevde stora delar av inbördeskriget på den vita sidan är Ferdinand Ossendowski (1876-1945). Ossendowski var av polsk börd. Som student var han socialist, han kom senare att skriva flera böcker och göra flera vetenskapliga expeditioner till Sibirien. Efter det bolsjevikiska maktövertagandet kom han i likhet med många andra socialister att kämpa på den vita sidan, i Ossendowskis fall under Kolchak.
Ossendowski tvingades fly från de röda trupperna för att rädda livhanken, en flykt som förde honom genom Sibirien och Mongoliet. Han nedtecknade sina erfarenheter och intryck, de kom att utgöra romanen Beasts, Men and Gods. Ossendowskis bok ger en annan bild av bolsjevikerna, beskriver den legendomspunne vite generalen von Ungern-Sternberg, och skildrar även den sibiriska och mongolska naturen, etnografin och olika lokala legender.
Tortyr och kolonialism
I climbed upon the fence and threw some poisoned meat to the dogs, who were dead in a few minutes. Then we all climbed over. The first person to emerge from the house was Bobroff’s wife. Pouzikoff, who was hidden behind the door, killed her with his ax. The old fellow we killed with a blow of the ax as he slept. The little girl ran out into the room as she heard the noise and Kanine shot her in the head with his buckshot. Afterwards we looted the house and burned it, even destroying the horses and cattle.
- en fängslad bolsjevik berättar om klasskampen, i detta fall riktat mot en gammal köpman och hans familj
Den bild av de röda som framträder i Ossendowskis skildringar av sina resor är visserligen inte opartisk, men den är ändå mycket osympatisk. De vita ledarna låter vid flera tillfällen misstänkta bolsjeviker leva, och dödar inte barn. De är styrda av sin hederskodex. I jämförelse med detta är de röda omänskliga, och Ossendowski stöter på mängder av lik av torterade fångar, barn som skjutits, et cetera. Möjligheterna att plundra försitts heller inte av de rödas utsända.
Även i behandlingen av de sibiriska urbefolkningarna märker man en skillnad mellan Ossendowski och hans röda förföljare. Ossendowski är ärligt intresserad av de olika urbefolkningar han stöter på, bland annat de pacifistiska soyoterna och lamaismens mongoler. De röda behandlar dem däremot på ett sådant vis att de väcker deras hat, och många gånger räcker det att Ossendowski berättar att han tillhör ”tzagan”, de vita, för att allt från tatarer till soyoter entusiastiskt ska erbjuda honom sin hjälp.
De röda är normalt etniska ryssar, och en kolonial relation är tydlig i deras agerande mot de infödda folken. Denna blir än mer uppenbar i samarbetet mellan de röda och de kinesiska ockupanterna i Mongoliet. Dessa framstår som lika osympatiska, bland annat planerar de pogromer riktade mot de ryska flyktingarna och de infödda mongolerna.
von Ungern-Sternberg
Ossendowski hamnar i Mongoliet, där vita militärer som baronen von Ungern-Sternberg och Kazagrandi leder sina styrkor i kamp både mot de röda och den kinesiska ockupationen. von Ungern-Sternberg är en mytomspunnen gestalt, och Ossendowskis beskrivning av honom är därför mycket intressant. Han tillhörde en gammal adlig ätt, som inkluderade allt från alkemisten Wilhelm Ungern, kallad ”Satans broder” på grund av sina studier, till en farfar som varit fribytare och jagat de brittiska skeppen på Indiska oceanen. Han var buddhist och hade en metafysisk, relativt traditionell, syn på kampen mot de rödas revolution.
The family of Ungern von Sternberg is an old family, a mixture of Germans with Hungarians – Huns from the time of Attila. My warlike ancestors took part in all the European struggles… our family was warlike and given to mysticism and ascetism… I am also a naval officer but the Russo-Japanese War forced me to leave my regular profession to join and fight with the Zabaikal Cossacks. I have spent all my life in war or in the study and learning of Buddhism. My grandfather brought Buddhism to us from India and my father and I accepted and professed it. In Transbaikalia I tried to form the order of Military Buddhists for an uncompromising fight against the depravity of revolution.
In the Buddhistic and ancient Christian books we read stern predictions about the time when the war between the good and evil spirits must begin. Then there must come the unknown ”Curse” which will conquer the world, blot out culture, kill morality and destroy all the people. Its weapon is revolution.
- von Ungern-Sternberg
Ossendowski får veta att baronens plan är att bilda en motvikt mot revolutionen genom att skapa ett mäktigt asiatiskt block, byggt på inhemska traditioner, omfattande både kineser, mongoler, tibetaner, afghaner, kalmucker och kirgiser. Han var också relativt framgångsrik, och hade bland annat många tibetaner, burjäter och mongoler i sina styrkor. Efter att han djärvt befriat den mongolske ledaren från de kinesiska trupper som höll honom inspärrad kom baronen också att hyllas som en inkarnation av krigsguden av mongolerna.
You will not die but you will be incarnated in the highest form of being. Remember that, Incarnated God of War, Khan of Grateful Mongolia.
- den levande Buddhan av Mongoliet, till von Ungern-Sternberg inför hans sista strid
Den bild av baronen som Ossendowski ger stämmer inte särsilt väl överens med den bolsjevistiska propaganda som länge ansågs vara den korrekta. Bolsjevikerna gjorde gällande att baronen ledde sina trupper i en anti-judisk pogrom, för Ossendowski berättar han istället om sina trogna judiska anhängare och spioner. Många av uppgifterna i propagandan torde också vara så groteska att de är svåra att ta på allvar, och kanske säger mer om skaparnas egna psykologiska uppbyggnad (exempelvis att hans trupper våldtog döda kvinnor för att kringgå celibatet och att han hade ruttnande lik i sin administration).
Reseberättelse och myter
Ossendowski skildrar också naturen, djurlivet, geografin och olika naturfenomen med stort intresse. Han beskriver när isen bryts på de stora sibiriska floderna, och isblock slungas långa sträckor, när hans trupper möter röda fiender på svajande och förrädiska gungflyn, när de passerar vulkaniska sjöar och när han under flera månader lever ensam i vildmarken.
Hans intresse för de olika sibiriska folken är också tydligt, och han nedtecknar deras seder och myter. Särskilt intresserad är han av myten om ”the King of the World”, som från en underjordisk stad, Agarthi, väntar på att i de yttersta dagarna ta makten över världen och vrida den rätt. Ossendowskis skildringar av denna myt behandlades sedan av traditionalisten Guenon i boken King of the World, även om han menade att den polske författaren missförstått en del.
Ossendowski skildrar intresserat lamaismen, med dess många tempel och levande gudar, liksom dess tro på demoner som måste blidkas med offer. Vid några tillfällen blir han också övertygad om att munkarna besitter krafter och kunskaper som inte kan förklaras av vetenskapen.
Som helhet är det alltså en både spännande och intressant skildring av Ossendowskis äventyr i Sibirien och Mongoliet, av baronen Sternbergs politiska projekt, och av ett antal inhemska myter. Den finns också tillgänglig online, bland annat här: Project Gutenberg
Relaterat
Lästips – Baron von Ungern-Sternberg
februari 7th, 2010 at 20:47
Intressant! Av redogörelsen att döma verkar Ossendowksi ha haft en god känsla för rättvisa.
februari 7th, 2010 at 21:10
Det påminner mig om att Solzjenitsyn någonstans beskriver en officer från den vita sidan som han möter i ett fångläger. Officeren har något obändigt i blicken och han bevarar sin värdighet ända in i det sista. Allt hopp är ute för honom, men han ger inte upp ändå. Det var länge sedan jag läste det så jag minns inte exakt var porträttet av den officeren finns. Någonstans i Gulagarkipelagen, antar jag.
februari 7th, 2010 at 21:37
En artikel om Ungern von Sternberg publicerades i Expo för ett tag sen. Jag brukar ibland roa mig med att bläddra i denna skrift när jag besöker biblioteket.
Den gången blev jag något förvånad.
Vad hade gammal bolsjevikisk hatpropaganda i Expo att göra ? För värsta sortens propaganda var det verkligen. Ungern von Sternberg beskrevs som ett sinnessjukt monster, precis som du nämner ovan (t.ex. att han hade ruttnande lik i sin administration).
Sen tänkte jag att Expo och bolsjevikerna hänger ju ihop. Robert Aschbergs farfar, den röde bankiren, var ju en bolsjevik.
Så att Expo innehåller gammal bolsjevikisk hatpropaganda är helt naturligt. Liksom att alla som idag är emot Israel, var alla som var emot dåtidens röda bolsjeviker, anti-semiter.
februari 7th, 2010 at 22:08
Jäkligt intressant artikel Oskorei!
februari 7th, 2010 at 22:14
Eustace Mullins har lämnat oss.
http://newscottage.blogspot.com/2010/02/legendary-historian-eustace-mullins.html
februari 7th, 2010 at 22:37
Här är expo-artikeln:
http://expo.se/2008/48_2413.html
februari 8th, 2010 at 1:10
Jag misstänker att du inte läst James Palmers ”The Bloody White Baron” från 2008, det senaste inlägget i Ungern-Sternberg-litteraturen. Palmer gör sitt bästa för att skilja mellan sanning och myt i det knapphändiga källmaterialet. Han skriver bl.a. ”… Ferdinand Ossendowski, was not always the most reliable of storytellers.” Även om man filterar bort den röda propagandan kvarstår bilden av Ungern-Sternberg som en galen mördare. Samma bild ges av vita källor och av dom som slogs på hans sida.
februari 8th, 2010 at 12:21
Stort tack för en guldartikel!
februari 8th, 2010 at 20:30
Mycket intressant! OT Bloggtoppen har slutat länka hit.
februari 8th, 2010 at 21:04
Nordbo: Även på Dominique Venner gjorde officeren ifråga intryck:
Despite the chaos that reigned in the spirits of the other prisoners, he retained a clear, decisive view of the world around him. This disposition gave his body a presence, a flexibility, an energy that defied its years.
…….
A year later, after being transferred to another Moscow prison, Solzhenitsyn learned that the colonel had been executed. “He had seen through the prison walls with eyes that remained perpetually young. . . . This indomitable loyalty to the cause he had fought had given him a very uncommon power.”
http://oskorei.motpol.nu/?p=487
PJS: Nej, den har jag inte läst. Det framgår dock av Ossendowskis bok att baronens avrättningar ibland var summariska och jag har aldrig försökt måla upp honom som ett helgon. Men oavsett vilket kom han inte i närheten av de bolsjevistiska metoderna, som knappast kan beskrivas med andra ord än ren ondska.
rim: Tack för informationen, det verkar onekligen inte bättre. Jag har skickat ett mail till Bloggtoppen och uppdaterar när jag får svar.
februari 8th, 2010 at 22:38
PJS,
Jag läser Ferdinand Ossendowski berättelse just nu och han framställer Baronen som fascinerande och skvatt galen och berättar om de massakrer som de vita, tibetaner och mongoler utförde mot kineser som finns med i Expo artikeln. Den grymma behandlingen av tillfångatagna bolsjeviker samt bestraffningarna av de egna finns med i berättelsen. Så jag undrar över vad James Palmer menar? Är det att Ossendowski påstår sig ha bevittnat smärre mystiska ”övernaturligheter? Utmärkt bok förövrigt.
februari 8th, 2010 at 23:32
Oskorei: Då råder jag dig att läsa hans bok, som också är ett stycke ytterst välskriven populärhistoria som det är ett rent nöje att läsa. Då ser du nog också att du inte kan skylla det negativa om Ungern-Sternberg på röd propaganda, och att ditt kontrasterande av de onda röda mot de goda vita, med Ungern-Sternberg som representant, inte är annat än ett vilseledande av dina läsare. Det fanns ingen god sida i den konflikten: de olika sidorna överträffade varandra i grymheter och omänskligheter, men Ungern-Sternberg förefaller ha varit värst även i denna hårda konkurrens.
hollands hopp: Han skriver om Ossendowski på flera ställen, men bl.a. på s. 184 skriver han:
”Ossendowski was a tremendous storyteller in every sense. Beasts, Men and Gods is thrilling, from his account of hiding from the Bolsheviks in the woods, accompanied by a jovial axe murderer, to gunfights on the Seybi river, avalanches in Tibet and finally his arrival in Mongolia.
Unfortunately, chunks of it seems to be outright fiction. Sven Hedin, the famous explorer of Asia, wrote a short book, Ossendowski and die Wahrheit [Ossendowski and the Truth], in which he proved that the entire section dealing with Ossendowski’s travels in Tibet was a fabrication. Another writer more tactfully commented that he hoped Ossendowski would ‘forgive him if I say that [upon meeting him in Mongolia] I cannot rememeber a single word about his attempts to get into Tibet, about which he has written so colourfully and in such detail in his book’.
He was also prone to mixing up Mongolian legends and Western fantasies. Most prominently, the last few chapters of Beasts, Men, and Gods describe a hidden kingdom beneath the earth, ruled by ‘the King of all the World’, who secretly ‘was in contact with the thoughts of all the men who influence the lot and life of all humankind; with Kings, Czars, Khans, warlike leaders, High Priests, scientists and other strong men’. Ossendowski portrayed this as a genuine Mongolian lgend, and it did, indeed, seem to have traces of the myths of Shambhala. Unfortunately, it was also a virtual word-for-word precis of the mystical fantasies of the French occultist Saint-Ynes d’Alveydre in his self-published book of 1886 Mission de l’Inde. Confronted about this later, Ossendowski denied it indignantly, claiming never to have read the book, but the similarities are so close – with the exception of a few minor changes in spelling – that his protests seem rediculous.”
Som sagt så skriver han mer om olika av Ossendowskis friheter med sanningen på andra ställen också, men det jag skrivit ner här får räcka. Som ni kanske ser är det lite vilseledande att tala om röd propaganda, och att eftersom vissa saker är osanna, kan andra också vara det – samtidigt som man lyfter fram Ossendowski!
februari 9th, 2010 at 18:18
Det var intressant läsning om rebeller av Venner. Tack.
februari 9th, 2010 at 19:28
Det är inte bara hit bloggtoppen slutat länka. Robsten, FS och en del andra,
även Jinge finns inte längre kvar.
februari 9th, 2010 at 20:19
Intressant!
Apropå Bloggtoppen så skrev SVD för någon månad sedan om de största politiska bloggarna (http://www.svd.se/nyheter/inrikes/grasrotterna-tar-makten-pa-natet_4035851.svd) och använde sig då av topplistan från sidan knuff.se som rensar bort vissa bloggar:
”Bloggsökmotorerna indexerar inte alla bloggar. En sak är att de försöker att filtrera bort spambloggar, vilket är relativt oproblematiskt även om det finns en hel gråzon av reklamspäckade cut’n’paste-bloggar. Mer intrikat är att de gör ett politiskt urval. Knuff.se verkar exempelvis bannlysa alla bloggar knutna till den högerradikala eller “identitära” plattformen Motpol.nu. Däremot accepteras sverigedemokraternas bloggar och en del ganska kraftigt antisemitiska bloggar. Knuff.se har valt att utöva viss censur av sitt index och gjort en politisk gränsdragning. Att denna gräns aldrig motiveras eller diskuteras är djupt problematiskt.”
(http://blogg.svd.se/usabloggen?id=17550)
(http://copyriot.se/2008/09/21/vit-flack-i-bloggbavningarnas-geografi/)
Har beteendet måhända spritt sig?
februari 11th, 2010 at 18:30
Magnus: Mycket intressant. Jag följer Copyriot regelbundet men detta hade jag fullständigt missat. Kudos till Rasmus!
Bloggtoppen har återställt sin lista nu, med både undertecknad, Jinge, et al.
PJS: Du övertygar inte vad gäller baronens ondska. Mig veterligen bedrev han inga folkmord jämförbara med de rödas, de mer groteska uppgifterna om honom med ursprung i de rödas propaganda berör du heller inte. Men boktipset är uppskattat.
februari 11th, 2010 at 19:17
Oskorei,
Du behöver inte gå och panikköpa Palmers bok. Den är faktiskt inte så väldigt intressant. Jag fick nästan inte med mig något av värde från den. The same old song, typ.
februari 11th, 2010 at 23:39
Nu gjorde jag inte heller något vidare försök att övertyga dig. Jag hänvisade till Palmers bok, som övertygade mig. Vittnesmålen är för många, och kommer från för många skiljda källor, för att alla vara propaganda. Nu när vi har sällskap från en som också har läst boken vore det intressant att höra Andreas Törners åsikt i frågan; bedrevs det eller bedrevs det inte folkmord åtminstone jämförbara med de rödas? Och var han eller var han inte en galen mördare?
februari 12th, 2010 at 10:33
Ännu en nihilist hemsöker Oskorei: Ungern-Sternberg. Var det inte han som sa: ”Liv och död existerar inte lika lite som gott och ont. Bara handlingen är verklig, bara striden.”
februari 12th, 2010 at 10:47
nästan alltid gott att återkomma hit för att stifta bekantskap med texter om extraordinära män.
Finner PJS synpunkter värda att ta i beaktande.
tänker på orden av Friedrich Nietzsche
”Ty då vi nu en gång är resultatet av gångna släkten, är vi också resultatet av dess förvillelser, lidelser och misstag, ja, förbrytelser(—)om vi dömer dessa förvillelser och tror oss själva frigjorda från dem, så är vi inte fria från det faktum att vi härstammar ifrån dem”
att försvara eller anklaga, tycks orimligt och motiverat av sympatier som är underströmmen i varje ställningstagande.
mars 30th, 2010 at 9:21
Efter att ha köpt odjur människor och gudar på svenska från sida bokbörsen så har jag inte kunnat släppt den. De äventyr Ossendowski är med om sanna eller inte gör verkligen intryck på en, att få uppleva något helt annat en den trista svenska vardagen verkar dock långt borta.
Det intryck man får i Ossendowskis bok är att Baronen är en högst driven man som sätter disciplinen högt hos sina egna och drivs av ett hat mot bolsjevismen. En otroligt intressant och även beundransvärd karaktär.
När även det intellektuella äventyret känns omöjligt på dagens högre lärosäten pga av all korrekthet och likformighet så saknar man män som Baronen och även det liv som Ossendowski fick uppleva.