Szukalski

februari 27th, 2010

Stanislaw Szukalski (1893-1987) är en av 1900-talets mest fascinerande konstnärer. Hans verk har idag till stor del fallit i glömska, men bland hans beundrare återfinns bland annat Leonardo DiCaprio, Ben Hecht, bandet Tool och pseudo-sekten Church of the SubGenius. Man kan lätt få intrycket att han vunnit en växande kultstatus.

Struggle

Szukalski växte upp i en polsk familj, och visade sig tidigt vara en mycket begåvad konstnär. Han visade sig också tidigt vara tämligen svår för omgivningen att ha att göra med. Detta satte ofta käppar i hjulen för hans karriär. Exempelvis betraktade han konstkritiker med öppet förakt eftersom de inte klarade att skapa egen konst, och han kastade vid åtminstone ett tillfälle en kritiker nerför en trappa på grund av bristande respekt. Han kunde också inleda samtal med sina beundrare med angrepp på deras konstsamlingar eller hemländer. Szukalski kom också att utveckla en världsbild som avvek kraftigt från den gängse, och beskrevs inte sällan som drabbad av storhetsvansinne. Samtidigt är detta en del av det som gör honom fascinerande, han var en individualist som gick sin egen väg genom livet, utan kompromisser.

Hyllning till ögonläkare

Den unge Szukalski var polsk patriot, och fascinerad av nationens hedniska förflutna och myter. Under en period var han framgångsrik i sitt hemland, och grundade Det behornade hjärtats stam för sina anhängare. Stammen byggde på en medeltida relation mellan mästare och lärling, snarlik den vi ser hos Stefan George under samma tid. Szukalski menade att hans egen konst förkroppsligade den polska essensen. Påverkad av indiansk mytologi såg han exempelvis ormen som en gudomlig vägvisare, att de flesta polacker var katoliker och hade en annan syn på symboliken bekymrade honom föga. Det var hans tolkningar som var de genuint polska. Szukalski var också intresserad av unioner mellan nationer, exempelvis ett Neuropa i Europa (dock skulle de underlägsna nationerna, som England och Tyskland, inte beredas tillträde).

Under världskriget förstördes många av Szukalskis verk av tyskarna, efter kriget stals eller gömdes de av kommunisterna, och även idag har han på grund av sin anti-katolska världsbild svårt att nå erkännande i sitt hemland.

Remussolini

Zermatismen

Szukalski kom att leva i fattigdom i Kalifornien, där han utvecklade en världsåskådning kallad zermatism. Zermatismens historieskrivning utgår från den syndaflod som nämns i bland annat Bibeln. Efter syndafloden återbefolkades Jorden från Påskön. Szukalski rekonstruerade det forna världsspråket, protong, som visade sig påminna en hel del om polska. Han noterade också hur de olika mönster stammar målar i sina ansikten och på sina kroppar var minnen av den lera de fått på sig när de simmat för att överleva syndafloden. Intressant är också Szukalskis originella raslära, där han menade att en del av mänskligheten var såkallade Yetinsyny, avkomman av förhistoriska föreningar mellan människa och yeti. Dessa hybrider har enligt zermatismen hatat de renrasiga människorna sedan forntiden, exempel på deras omänskliga inflytande var enligt Szukalski bland annat ryssarna, tyskarna, kommunismen, nazismen och Churchill. Man kan notera att yeti-liknande väsen förekommer i ett flertal kulturers myter (i det medeltida Europa kallade wose, i Kaukasus alma), och att de inte alltid framstår som lika undflyende och fredliga som dagens sasquatch och ”snömän”. Intressant är också historien om den påstådda alman Zana, som under 1800-talet fångades in av människor och fick barn med dessa.

yetinsyny

Szukalskis antropologiska och historiska teorier har garanterat honom en viss kultstatus, men samtidigt var de en grund för hans mytologi. Denna mytologi är personlig och komplex, och många gånger var Szukalski därför tvungen att bifoga förklaringar till sina verk. Sjöjungfrun spelade en viktig roll i hans mytologi, liksom ormen och den polska vita örnen. Hans kanske mest kända verk, de fientliga fingrarna i skulpturen Struggle, tolkade han exempelvis som en kamp mellan Tummen/Individen och de övriga fingrarna (som stod för massan och kvantiteten, medan tummen representerade kvaliteten).

Prophet

Szukalskis konstverk förenar en intensiv och komplex mytologi med en uppenbar skicklighet, och även bortsett från hans originella världsåskådning och fascinerande människoöde torde de därför kunna vara av intresse för många traditionalister.

Szukalski.com

Zermatic

Unurthed – Zermatism

Dagens inlägg bygger till stor del på verket Struggle – The Art of Szukalski.

Politvarus

7 Responses to “Szukalski”

  1. Svensson Says:

    Bisarrt, udda, ”nitty-gritty”: Oskorei upp i dagen.

    Jag bugar för alla intressanta ämnen du hittar. Dock gränsar det ofta till det kuriösa och egna. Men jag var likadan själv en gång i tiden: ”leave no stone unturned”, ”sök sanningen om den så för till helvetet”.

    Den konst (som blackmetal nyss) du ofta slår på trumman för är vad Spengler skulle kalla övermogen stadskonst, skapad av utlevade kulturmänniskor i jakt på nya kickar. Det är konstnärer som försöker överträffa sig själva i originalitet och, möjligen, ”stupar på uppgiften” när de misslyckas med sitt Storverk. (Denna konstnärstyp är i vid mening exemplifierad av Nietzsche (jo jag vet att han var filosof), kanske Wagner (som måste lappa ihop sitt verk, det håller inte ihop säger Spengler med visst fog.))

    Förr (16-1700-tal) däremot fanns inga konstnärer som ”skapade ihjäl sig”, som stupade på uppgiften. Säger Spengler. Då fanns det trygga mästare som gjorde det de var bra på, med bibehållet mästerskap. När de var färdiga la de ner pennan eller penseln och dog.

    Men vi kan såklart inte gå tillbaks till denna trygga fas. Vår tid (senmodernismen) är en sökande tid; originaliteten driver konstnärerna såvida de inte kapitulerat till postmodern ironi.

    En tredje ståndpunkt skulle i så fall vara att tala som folk och fokusera på det viktiga, dvs det andliga.

  2. Fas Says:

    Svensson

    Den mest radikala andligheten i konsten är inte individualistisk eller personlig, då det gudomliga är det som för penseln och vidrör stämbanden, inte det mänskliga. Därför finner du exempelvis aldrig en signatur på ortodox ikonografi. Konsten är någon överpersonligt. Därför är genuin sakral konst ofta förenad med extas, visioner, fasta, bön och askes. Den konst som framhäver det mänskliga eller rent estetiska och intellektuella kvalitéer är inte genuin traditionalistisk konst.

    Sakral konst lämnar alltid konstnärens alterego utanför konstverket.

  3. Fas Says:

    Oskorei

    Har du närmare kunskap om vad han hade för grunder för sin syn på germaner (nordbor) som underlägsna polacker?

  4. MasterBlaster Says:

    Svensson

    Inlägget är i högsta grad relevant och vi är många som är intresserade av just den här typen av kultur till skillnad från Gyllene tider och annan medelsvenssonmusik. Är man inte intresserad av kultur finns andra bloggar.

  5. Emotionell Says:

    MasterBlaster: du menar att det är det här eller Gyllene Tider som vi får välja mellan? I bästa fall kan man se Svenssons inlägg som en typisk kritik mot modern konst, kritik är väl något man tycker om man tycker om modern konst?

  6. Jonas De Geer Says:

    Svenssons inlägg är ett av de mest insiktsfulla jag har sett under mina två år på Motpol.

    Mycket läsvärd artikel, Oskorei, wie immer.

  7. oskorei Says:

    Svensson: Huvudet på spiken. :) I vår tid är de flesta konstnärer frikopplade från en egentlig tradition, och de hänvisas då till att hitta tillbaka eller att skapa egna mytologier som Szukalski. Jag är mycket riktigt intresserad av märkliga livsöden och världsåskådningar, oavsett om det är en Evola eller en Jünger, eller rentav en Hughes, en Szukalski eller en Hunter S. Thompson, det är det anti-borgerliga etoset som spökar. :)

    Fas: Instämmer. Szukalski menade att det polska folket via sarmaterna kunde härleda sin härkomst tillbaka till Påskön, och att tyskar och ryssar var starkt påverkade av yeti-arv (det torde vara en ren slump att dessa två folk samtidigt var Polens historiska hot.. ;) ). Vad han ansåg om andra germaner än tyskarna vet jag inte, han menade i varje fall att många ryssar och tyskar egentligen var polacker som integrerats i dessa båda otäcka kulturer. Fascinerande, men milt sagt pseudo-vetenskapligt. :)

Leave a Reply