Reflektioner kring Wikileaks och Iran
juli 26th, 2010
Efter att internetresursen Wikileaks offentliggjort tiotusentals hemligstämplade amerikanska militärrapporter har händelsen av naturliga skäl dominerat media. Offentliggörandet har väckt vrede i amerikanska kretsar, och fördömts av den bland liberaler så populäre presidenten Obama. De visar också på sådant som att man från amerikanskt håll medvetet minskar antalet dödade civila i sina rapporter, och att det finns ett samarbete mellan pakistansk säkerhetstjänst och afghanska talibaner. Detta är givetvis av intresse. Wikileaks har också tidigare avslöjat massakrer på civila, bland annat i Irak. Man antyder att det kan finnas krigsförbrytelser dokumenterade i det material man nu släppt.
Man kan också sätta den amerikanska krigföringen i Afghanistan i ett större, geopolitiskt perspektiv. Det riktar sig då dels mot Ryssland, dels mot Iran.
Geopolitiken och det eurasiska hjärtlandet
Geopolitik är en anrik vetenskap, som studerar bland annat relationen mellan geografi och politik. Sådant som naturliga gränser, havs- och landbaserade makter, och olika resursers politiska betydelse är naturliga inslag. En gammal geopolitisk teori gör, förenklat, gällande att den som kontrollerar det eurasiska ”hjärtlandet”, idag beläget i kärnan av Ryssland, också kan behärska världen. En sådan makt är i varje fall relativt skyddad från det havsbaserade amerikanska imperiet.
Om man studerar den amerikanska politiken över tid finner man att den bland annat innebär ett försök att inringa Ryssland. De ”orange” revolutionerna i Ukraina och Georgien passar in i bilden, liksom militärbaser i Azerbaidzjan och ockupation av Afghanistan.
Kriget mot Iran
Än tydligare är dock politiken riktad mot Iran, sannolikt nästa mål för öppen krigföring efter att den ”orange” revolution, som i Iran istället blev ”grön”, misslyckats. Studerar man den iranska kartan ser man snart att genom ockupation av Irak och Afghanistan, baser i Azerbaidzjan, och allianser med flera av de arabiska staterna, har USA effektivt inringat det gamla persiska riket. Till detta kommer stöd till separatister, främst arabiska, kurdiska och baluchiska, liksom en sanktionspolitik som ska försvaga landet likt tidigare Irak.
Man bör vara medveten om att risken är betydande för ett amerikanskt angrepp mot Iran, alternativt ett israeliskt angrepp som sedan drar in USA i ett krig mot Iran. Man bör också vara medveten om att om man tror att det handlar om ”demokrati” och ”mänskliga rättigheter” är man snudd på retarderad. USA styrs av oligarker, och de går inte i krig för abstraktioner. Däremot kan de använda dem för att vinna stöd för sina krig och sprida kostnaderna. En av historiens ironier är här förövrigt att Irans Ahmadinejad tycks ha ett större folkligt stöd än både Obama och oligarkerna, och bättre förverkliga den demokratiska visionen om identitet mellan styrande och styrda.
Tecknen på att ett krig mot Iran kan vara en kommande möjlighet noteras inte bara av Webster Tarpley, som kan avfärdas som konspirationsteoretiker, utan även av tidigare CIA-chefen Michael Hayden.
Slutsatser
De amerikanska oligarkerna är i grunden att betrakta som både krigsförbrytare och opportunister. Oavsett vad man kan anse om ”muslimer”, ”demokrati” eller vad det vara månde bör man därför ha den respekt för människoliv och nationers rätt till självbestämmande att man inte stödjer deras krig. USA är ett imperium på väg ut, och vi riskerar att se ett antal riskabla och blodiga äventyr från dess sida framöver.
För Sveriges del är det särskilt av vikt att dra sig ur den amerikanska ockupationen av Afghanistan. Det bygger på real- och geopolitiska intressen vårt land inte delar, och det legitimeras med abstraktioner inte ens de ansvariga själva tar på allvar. Opinionsundersökningar visar också att afghanerna idag tröttnat på den utländska närvaron. Att i denna situation riskera svenska soldaters liv för amerikanska intressen är ett högst tveksamt projekt. Kriget i Afghanistan har idag krävt tiotusentals dödsoffer, det kan tyckas vara ett högt pris att betala för att få bygga flickskolor. Vilket vi ju alla vet är skälet till att vi är där, istället för i Saudiarabien…
juli 26th, 2010 at 19:58
Personligen tror jag inte att de amerikanska äventyren i Irak och Afghanistan, samt det stundande(?) i Iran, har något med geopolitik att göra. Jag hade till och med känt mig tryggare om så faktiskt vore fallet, då det hade inneburit ett mer rationellt agerande utifrån den amerikanska horisonten. De amerikanska kretsar som på allvar intresserar sig för maktfördelningen i världen går och oroar sig för Kina, inte Ryssland. De ser även ett närmande till Ryssland som något naturligt just för att isolera Kina.
Den amerikanska utrikespolitiken handlar i mina ögon inte om vad som faktiskt är gynnsamt, och därmed rationellt, för den amerikanska nationen och det amerikanska folket. Afghanistan och Irak varken var eller är det, vilket borde vara uppenbart för alla vid det här laget. Istället handlar den förda politiken om att dels agera för Israels intressen, och dels om att sprida den Nya Politikens kapitalistiska ekonomi och kulturmarxistiska värderingar till jordens alla hörn. Oavsett kostnaden i pengar och liv.
juli 26th, 2010 at 20:56
Väldigt intressant artikel, Oskorei.
Något som bådar gott inför framtiden är att USA sticker näsan längre och längre in i Centralasien. Den dag när Reaktionen kommer i Europa på allvar (Ungern är först ut) riskerar USAs strategiska översikt att kraftigt försvagas.
Realpolitiskt bör ett närmande österut, vare sig det är till Ryssland, Indien eller Kina prioriteras framför ett närmande till USA.
I längden kommer inte USA att kunna konkurrera med Kina på det ekonomiska planet, varvid ett krig som på något sätt berör de båda länderna lär bryta ut inom en överskådlig framtid. Taiwan och Nordkorea är eventuella ”triggers” till en sådan konflikt, särskilt när USA betonat att det militära samarbetet med Sydkorea skall utvidgas. Om en konflikt bryter ut i östasien ligger USA riktigt illa till.
Förövrigt kan det väl sägas en gång för alla: Det spelar ingen roll hur fina ord en amerikansk president går till val på; i slutändan kontrolleras han av samma oligarki som styrt landet under hela 1900-talet. Obama är inte bättre än Bush, inte ens ur ett liberalistiskt/demokratiskt perspektiv.
juli 26th, 2010 at 21:11
Jag kanske kan få passa på att återge en något fri översättning som jag gjorde ur en artikel i spanska El Semanal Digital av Eduardo Arroyo från 2004 som berör något av ämnet.
juli 26th, 2010 at 21:13
La Conexion sino-islamica (Den kines-islamiska kopplingen)
Teorin om ”civilisationernas sammanstötning” säger inte nödvändigtvis att det måste bryta ut i krig, utan i dess gränsområden finns en ärvd potentiell konflikt mottaglig att bli utnyttjad för vem som helst som har intresse av det. I den ”globala” världen flödar teknologierna från ett ställe till ett annat, oftast med obskyra bakomliggande intressen. Ett bra exempel är den kraftigt uppstickande kinesiska militära makten, vars främsta leverantörer av vapen är Ryssland, Israel och USA. Man begriper tydligen inte (eller vill inte inse) att en enastående konkurrent till Västvärlden blir upprustad just av densamma, men så är det faktiskt. Det värsta med den irrationella politiken är att man måste vara beredd att betala priset efteråt. Islam har inte ansetts vara ett hot mot Väst de senaste 400 åren. Men när Bush i Halifax påpekade att han är beredd att ”demokratisera” mellersta östern ”från Teheran till Damaskus” manifesterar han något – som ligger helt i linje med den Likudska radikala sionistiska tesen och med de neokonservativa ideologerna – som har en oerhörd konfliktpotential.
I de islamiska länderna började man på 80-talet förkasta Väst som var bärare av en världslig ideologi, dekadent och ’antiislamisk’ vilket var en konsekvens av två essentiella faktorer. Den demografiska explosionen och avflyttningen av den stora rurala befolkningen till storstäderna. I dag vet man att alla islamiska länder 1995 – förutom Iran- var mer islamiska och radikala än 15 år tidigare. Att tänka att detta skulle kunna hejdas och återgå genom en ”demokratisering” designad i de komfortabla rummen hos ideologerna, är mer än korkat.
Palestinakonflikten och kriget i Irak – hopspunnet på basen av lögner – gör att Islam känner sig ännu mer påhoppat och att den uppkomna situationen förenar alla nödvändiga komponenter för att starta ett ”civilisationernas krig”. Genom framhärdandet och påtvingandet via ”demokratiseringen från Teheran till Damaskus”, kommer Väst att kasta den islamiska världen i armarna på Kina. Dessutom, om man fortsätter att se Ryssland som en icke assimilerbar rival p.g.a. dess ”despotism” eller fortsättar att helt absurt förneka dess hegemoniska roll i den ortodoxkristna världen eller i centralasien, är det mycket möjligt att Moskva slutligen börjar vända sig mot Väst och positionerar sig tillsammans med Kina och Islam. I Kosovo hjälpte USA, vansinnigt nog, muslimerna i Bosnienkriget och nekade de kristortodoxa serberna, allierade med ryssarna, all form av rättigheter, vilka ju var de som enl. gängse bruk och regler, verkligen hade rätten (den internationella) på sin sida.
Helt nyligen har Väst, långtifrån att försöka vara medlande, åter blandat sig i på ett krigiskt sätt i den Ukrainska krisen…
juli 26th, 2010 at 21:21
Han avslutade artikeln så här:
”I Spanien när regeringsparitet (Partido Popular) hade sin senaste partikongress hade rapporten om utrikesförbindelserna (utrikespolitiken) inte ett enda koncept av intresse. Här går Väst också mot sin undergång och fall.”
Som sagt var:
Oskorei->..”Man bör också vara medveten om att om man tror att det handlar om ”demokrati” och ”mänskliga rättigheter” är man snudd på retarderad”…
juli 26th, 2010 at 21:36
Bra artikel.
Den här videon sammanfattar spelet ganska bra:
http://www.youtube.com/watch?v=xk-zAnosyrk
juli 26th, 2010 at 22:25
Visst är det realpolitik som ligger bakom mycket av USAs agerande, men det finns också djupt idealistiska neokonservativa och liberaler som tror på att sprida parlamentarisk demokrati och skydda Israel… Det är dock minst lika negativt – att parlamentarisk demokrati och marknadsekonomi inte borde tvinga på, exempelvis, Irans folk är, eller borde, vara självklart.
juli 27th, 2010 at 0:09
Oerhört intressant, såväl artikeln som flertalet kommentarer. Det som händer ”därborta” får naturligtvis återverkningar även här, inte minst eftersom Sverige numera är inblandat i att sprida de abstrakta värdena. Denna inblandning är i sig förvisso en flugskit, men helheten är alltså mycket intressant.
juli 27th, 2010 at 0:14
De nu aktuella dokumenten i Wikileaks beskriver bl.a. något som inte är en nyhet, att säkerhetstjänsten i Pakistan även stöder Talibaner och liknande antivästliga grupper. Detta samtidigt som USA ger biljoner dollar till Pakistan för att bekämpa Talibanar m.fl. USD går till bägge sidor.
Att detta kan pågå år efter år göder tanken att vissa krafter vill hålla grytan kokande och ena Väst i krig mot Islam.
Nyligen har Sverige klivit på detta tåg.
juli 27th, 2010 at 10:19
Snacket om ”The Clash of Civilizations” anser jag mestadels vara blaj och propaganda. Argumentet att konflikterna skulle ha någonting att göra med kulturella skillnader eller främjandet av demokrati som statsskick är helt och hållet ogrundat. Vad det framförallt handlar om från USAs sida är att man vill sätta skräck i icke-lydande stater och tvinga fram lydnad. Det kanske mest belysande exemplet är Saudiarabien, den kanske strängaste islamistiska fasciststaten i världen, som dock snällt lyder varje amerikansk order och därför inte utgör något ”hot om terror”.
Det värsta med det nuvarande läget är dock att det tvingar icke-lydande stater att ta fram avskräckande medel. Om inte Iran jobbar fram kärnvapen är de helt tokiga, det finns knappt någonting annat i världen som skulle kunna rädda dem om det nu visar sig att Amerika faktiskt invaderar landet. Läget kan alltså i mina ögon omöjligen lyda till någonting gott, man leker här med mänsklighetens framtid. Kärnvapenkrig har varit nära att utbryta tidigare (e.g. Kubakrisen) och det är fullt möjligt att vår generation blir artens slutgiltiga.
juli 27th, 2010 at 13:14
Enligt överstelöjtnant David Kilcullen som var general Petreau´s säkerhetsrådgivare i Irak så har de amerikanska luftangreppen mot talibanfästen i Afganistan och Pakistan en träffsäkerhet på 2 procent:”För att döda 14 Al-Alqaida eller Taliban- ledare så resulterar det också i över 700 skadade eller dödade bland civilbefolkningen.”
Därtill beräknas offren för USA:s krig i Irak uppgå till över 1300 000 döda.
Detta är den bistra sanningen bakom allt fagert tal om Demokrati.
Det amerikanska imperiet har över 700 militärbaser utanför USA. En del av dessa baser är hemliga och drivs under täckmantlar av olika slag. Detta vidsträckta nät av baser täcker samtliga kontinenter utom Antarktis. Hela sektorer av den amerikanska ekonomin är beroende av militären.
Det är sant att USA är på väg ut men det kommer inte att i likhet med det Sovjetiska imperiet att ge upp utan strid. Vi kan i framtiden förvänta oss nya korståg mot alla de ”ondskans axelmakter” som amerikanska presidenter kommer att måla upp.
Sverige måste ompriotera sin hållning gentemot USA och sluta stödja de nykoloniala äventyren i Afganistan och på andra platser. Det gynnar inte våra intressen. Vi kan också sätta alla flyktingar som kommer hit från de länder som USA har ”befriat” på nästa plan till USA. Genom att ta emot dessa flyktingar och att ha trupp i Afganistan så stödjer vi både direkt och indirekt USA:s krigföring. Vad är det för mening med det?
juli 27th, 2010 at 15:55
Jag försöker få igenom en kommentar, som verkar fastna i spamfiltret hela tiden.
Två frågor till Oskorei: 1. Vad är motivet hos oligarkerna, angående att vilja ringa in Ryssland? Vad är intresset? Att invadera Ryssland? Varför i så fall? 2. Kan du namnge några av de mest betydande oligarkerna/oligarkfamiljerna i USA?
juli 27th, 2010 at 16:39
Anledningen till USA:s förestående anfall mot Iran stavas Israellobbyn (ADL, JDL och neo-conservatives) och deras motiv är att ha makt för att kunna stödja Israel.
Det liger inte i USA:s nationella intresse att gå till anfall mot Iran.
Det som hade säkrat oljeleveranser och det nationella intresset vora att frosta av relationerna till Iran.
Iran sträckte ut en hand till USA som Israellobbyn såg till att USA inte tog, ty de vet att om USA och Iran har hyfsat goda relationer behövs inte Israel och USA kommer att släppa sitt stöd snabbare än man släpper taget om en het potatis – och då står Israel ensam utan allierade i Mellanöstern.
juli 29th, 2010 at 16:27
Ser fram emot att USA attackerar Iran. Till skillnad från alla muslimkramare här som hellre allierar sig med ayatollor än amerikaner, så ser jag Iran som ett hot mot Europa och de enda med stake nog att ta itu med det hotet är i dagsläget USA.
juli 30th, 2010 at 8:00
iran är inget hot mot europa, det är möjligen ett hot mot israel- och då är det klart att storebror usa kommer och viftar med knytnäven. ärligt talat finns det bara ett land i världen som skulle kunna ge väst en seriös match, och det är faktiskt fortfarande ryssland. kina kan enbart hoppas på att tillfoga usa skada rent ekonomiskt, militärt ligger de hopplöst efter, något som de flesta seriösa bedömare är ense om. man ska heller inte glömma att storbritannien fortfarande är en formidabel militär makt att räkna med och usas trogna allierade i allt som har med krig att göra och att t o m japan, rent teknologiskt, skulle kunna pulvrisera det mesta av kinas flotta och flygvapen om de hade tillräckliga resurser (vilket de kan skaffa).
juli 30th, 2010 at 8:13
f ö håller jag med Ingemar, vi måste distansera oss mot usa och upphöra med det här meningslösa och ovärdiga stödet till alla deras ”världsbyggarprojekt”. detta måste förstås även innebära en viss upprustning av det svenska försvaret och en satsning på svenska vapensystem snarare än att snällt och lydigt köpa in (jämförelsevis undermåliga) amerikanska. något de flesta inte ens är medvetna om, men svenska vapen hör till de absolut bästa i världen.
juli 30th, 2010 at 10:04
Mogura: testa att läsa lite historia. Islam har varit Europas fiende sedan dag ett. Och jag vill inte se ett Iran med kärnvapen. Sen kan man ju sitta och inbilla sig att det bara är Israel som är hotat, men jag tror att det är ett dödligt misstag. Att välja att alliera sig med de muslimska horderna medan Europa inte ens klarar av att skaffa barn är för mig helt obegripligt. Den sortens mjäkighet och pacifism är något som jag väntar mig från vänstern – att lägga sig ner och dö och låta barbarerna ta över. Jag har många problem med USA, men faktum är att de är ett av försvinnande få västerländska land som fortfarande skaffar barn. Om vi ens ska försöka se västerlandet överleva så är vi så illa tvungna att ta hjälp av USA.
Men tyvärr är vissa människor mer intresserade av att se Israel utplånas än att se Europa överleva…
juli 31st, 2010 at 1:04
John, att medborgarna i USA genomsnittligt skaffar 2,05 barn per kvinna (vilket fortfarande är under 2,1 barn per kvinna som behövs för att hålla en befolkning på en konstant nivå) innebär inte att det för europeer positivt. Det är nämligen så att den vita befolkningen minskar i USA, medan den svarta befolkningen och hispanics (mestizos) ökar. Därav den genomsnittliga siffran i USA, nämligen 2,05 barn per kvinna.
juli 31st, 2010 at 3:25
John,
jag har läst min historia och tänker inte slösa tid på att diskutera vem som har hotat varandra mest, Europa eller den muslimska världen. Min världsbild är cyklisk. Det är inte särskilt problematiskt att konstatera att imperier kommer och går, och krigslyckan växlar dem emellan. Så kommer det alltid vara.
F ö, vem har talat om att alliera sig med de muslimska horderna? Inte jag iaf. En Nordisk allians vore naturligtvis det bästa, om man kunde slita Norge och Danmark ur klorna på NATO, vilket i nuläget förefaller tämligen osannolikt tyvärr. Vi hade chansen iom Sovjetunionens angrepp på Finland 1939. Om Norden hade ställt upp som en man då och stampat ut den kommunistiska aggressionen tillsammans, ja då är det möjligt att historien hade tagit en annan vändning.
Johan Björnsson har förresten helt rätt i att den vita befolkningen i USA succesivt minskar, medan framförallt hispanics ökar.
augusti 31st, 2010 at 13:05
Denna geopolitiska strategin har kontemplerat av makthavarna långt innan 11 september attackerna 2001. Israel Shahak har utforskat om detta och sedan 1982. http://homepage.mac.com/kaaawa/iblog/C177199123/E657017417/
Precis såsom ”Odovakar” påpekade så är det faktiskt Kinas formidabla militära insatser som USA lägger större vikt än Rysslands. En av bevekelsegrunden är dock Israels handelsavtal med Kina. http://www.israeltrade.org.cn/english/doing_business_with_china/bilateral_trade/000052/ och http://www.nytimes.com/2010/06/09/world/middleeast/09israel.html
Dessutom förelåg det hemliga samförstånd mellan USA och Iran om att eliminera Saddam Hussein från makten i Irak och taliban-regimen i Afghanistan om man fördjupar sin analys av denna konflikt som eventuellt kommer att äga rum framöver(jag är varken anhängare av taliban-regimen eller Saddam Hussein). http://www.ir-is.se/index.php, http://www.usatoday.com/news/world/2005-06-09-iran-taliban_x.htm och http://www.youtube.com/watch?v=4HdWgkZ4azY&p=0CFCB581D1709D03&playnext=1&index=3
Till följd av detta vill jag impregnera dessa informationskällor hos ”John” i syfte att väcka honom från vilseledande lögner som han har bejakat.