Ett gammalt begrepp som sammanfattar mycket av den traditionella synen på relationen mellan individ och samhälle är blodslinje. Idag stöter vi kanske oftast på det i vampyrrollspel där man kan tillhöra olika blood lines, men även då finns det likheter med det ursprungliga nordiska tankesätt som begreppet fångar. Den danske religionshistorikern Vilhelm Grönbech uttryckte våra förfäders inställning på följande vis:

There are two things in which all good Germanic stock is agreed: that a free woman surrendering herself to a slave becomes a prey to the unreality of slave existence and loses her soul, and that an unfree woman gives her children spirit of her slave spirit.

Blodslinjen är alltså en kedja man ingår i, där förfäder och barn hör samman. Man har ett ansvar att inte låta blodslinjen dö, i indisk tradition uttrycks detta som Danielou visar explicit som en skuld man har redan genom det faktum att man är född. Man har också ett ansvar att inte skada blodslinjen genom olämpliga förbindelser. Detta behöver inte nödvändigtvis ha en raslig innebörd, många aristokratiska blodslinjer har historiskt varit tämligen kosmopolitiska, men det förra har också förekommit historiskt.

Blodslinjetänkandet står i skarp kontrast till den moderna situationen, där många barn föds in i dysfunktionella familjer som sällan ens överlever särskilt länge. Att staten övertar den frånvarande faderns försörjningsansvar är då visserligen en tröst, men i det större sammanhanget kanske en ringa sådan.

Ett intressant fenomen i det senmoderna samhället är att blodslinjetänkandet gör en oväntad come-back. Till skillnad från individer är blodslinjer inte utbytbara, utan präglas av den särart de Benoist talar om. När de åter dyker upp i konsumtionssamhället tas detta till extremer. Vi kommer idag därför att ta en närmare titt på två företeelser som vi kan kalla neanderthal pride och dragon legacy.

Neanderthal pride

The Neanderthal is fundamentally good at heart… Left to their own devices the Neanderthal will always tend to turn out better than other peoples. As many of you who read Vault-Co know, it is my belief that the Neanderthal was genocided for precisely this reason. The rulers of this planet did not want this sphere inhabited by a bunch of good men and women. They wanted bastards to rule over and they needed to get rid of the rodeo clown for this to happen.
- Vault-co

Alienationen i det senmoderna massamhället är ofta stor, samtidigt som bristen på identitet kan vara betydande. Det är då föga förvånande att det finns en grupp människor som identifierar sig som neanderthalare hellre än som homo sapiens (egentligen som hybrider). DNA-forskning visar idag att bland de människor som lever i Europa, Asien och Amerika finns ett visst genetiskt bidrag från neanderthalarna. Detta saknas däremot hos de sub-sahariska folken, vilket tyder på att de två människoraserna blandades innan neanderthalarna dog ut.

I den amerikanska ”manosfären”, i sig ett intressant fenomen vi kommer återkomma till, har det därför dykt upp en grupp bloggare som identifierar sig som neanderthalhybrider. Teorin tycks ha uppstått på bloggen Vault-co, och därefter spridits, främst till Koanic Soul och Excavating Eden. Vault-co är en starkt systemkritisk blogg vars skapare rör sig i en mer eller mindre survivalistisk idétradition. Han är också, med svenska mått mätt, ”rasist” och menar att de människoraser som saknar neanderthalgener är allmänt osympatiska.

Dessa idéer har anammats av några medlemmar i det som i USA kallas ”manosfären”, en miljö som illustrerar hur det antifeministiska världsbilden bakom PUA (pick-up artistry) politiserades och blev något av en mansrörelse där politisk korrekt sensibilitet kommit att förhånas. Detta gör att flera av bloggarna i miljön även kommit att intressera sig för HBD (Human Bio-Diversity), hysa ett växande förakt för liberala ”libtards”, och graviterat i riktning mot amerikanska Alternative Right (de flesta Motpolläsare torde vara bekanta med dessa termer, annars rekommenderas Google).

Den myt dessa ”Thals” målar upp är fascinerande. Nenderthalarna framstår som förhistoriska övermänniskor, som hade domesticerat flera djurraser och jagade ”dire wolfs” beridna och beväpnade med spjut. Detta förklarar varför neanderthalättlingar tycker om djur, medan andra inte gör det. Neanderthalarnas stora hjärnor gjorde dem också högintelligenta, och till kreativa visionärer. Man känner igen mycket av beskrivningen av världens urbefolkningar från anarko-primitivister i skildringen av neanderthalarna, naturliga aristorkrater. Samtidigt finns det en raslig aspekt, där gener och biologi har en viktig roll (denna aspekt saknas normalt hos anarko-primitivister).

Europeans have this magic touch because they have the highest concentration of residual Neanderthal genes. Europeans without a substantial Neanderthal contribution are nothing special, they are merely Africans with smaller penises and no rhythm.
- Vault-co

Vault-co utgår från teorier som förknippas med von Däniken och Zitchin, teorier som utgår från de mycket märkliga människoskallar som hittats i delar av världen. Dessa skallar är avlånga och mäktiga, och Vault-co anser att de var en förhistorisk härskarras. De avlade fram cro-magnon och vände henne mot neanderthalarna. Ett folkmord tog sin början, och neanderthalarna gick under. Men deras kvinnor var betydligt vackrare än cro-magnons, så folkmordet innebar också en ohygglig gruppvåldtäkt. Det är från avkomman av detta brott neanderthalhybriderna räknar sin härkomst. Och det är från de förhistoriska Melon-heads Vault-co räknar den globala elitens härkomst (vi finer här alltså föreställningar om illuminati och liknande).

De menar att dessa hybrider å ena sidan stått för alla Europas framsteg, från de vackra kvinnorna till uppfinningarna. Å andra sidan har de ofta haft svårt att fungera i ett cro-magnondominerat samhälle, bland annat anser de att diagnoser som asperger i själva verket beror på neanderthalarv. Neanderthalaren är gjord för att fungera i små grupper, och har svårt att hantera det moderna massamhället.

För att kunna identifiera neanderthalhybrider har Koanic Soul utvecklat något som har stora likheter med frenologi, där skallens utformning anses hänga samman med personlighetsdrag.

Sammantaget är det alltså en fascinerande teori, som samtidigt illustrerar det senmoderna samhället. Motviljan mot massamhället och massmänniskan gör att man inte ens vill se sig som en del av samma människoras, samtidigt vill man inte anamma modernitetens rasideologier utan drar en gräns mellan dessa och sin egen (Excavating Eden tar exempelvis avstånd från white nationalism som en cro-magnonideologi och menar att allt positivt dessa förknippar med den vita rasen i själva verket beror på neanderthalminoriteten). Vad gäller hatet mot vanliga homo sapiens är det dock väl så starkt som hos många uttalade rasister. Man erkänner heller inte icke-neanderthalhybrider någon som helst kulturskapande förmåga (här känner man igen den historiska nationalsocialismens begrepp, även om det inte används). Historiepessimismen är också mer uttalad, den moderna världen bygger på ett folkmord och vi är barn av en förhistorisk gruppvåldtäkt. Neanderthalaren var en naturlig aristokrat, men några renrasiga finns inte längre.

Intressant är också att det är en så uttalat biologisk åskådning, särskilt hos Koanic Soul. Skillnader i gener, inte kulturella eller sociala faktorer, förklarar det mesta. Liberal blir man för att man är biologiskt defekt (en del läsare torde känna igen r/K-distinktionen, som här används även för att skilja mellan liberaler och konservativa). Detta är inte lika tydligt hos Vault-co, då han även återknyter till myter (bland annat Tuatha de Danan, och Kain och Abel).

Sammantaget illustrerar det hela den moderna människans alienation och brist på identitet. Det är också intressant att dessa ”Thals” tar avstånd från den liberala, politiskt korrekta världsåskådningen. Det är heller inte omöjligt att det finns ett starkare neanderthalarv i delar av Europa, och att detta bidragit till värdefulla drag i vår genetik. Man kan identifiera flera märkliga inslag i neanderthalmyten, men det är ofta intressant läsning. Bland annat kan man se likheter i beskrivningen av de matriarkala neanderthalarna och Herman Wirths hyperboreaner, liksom i den ”urmonoteism” de beskriver (intressant är att flera av herrarna är kristna).

Excavating Eden
Koanic Soul
Vault-co

Dragon legacy

…the Aryan Scythian Overlords – the Fairy High Kings and Queens – maintained a caste system that… was arguably still in place until the Second World War.
- de Vere

De blodslinjer Nicholas de Vere beskriver i The Dragon Legacy har ytligt sett inte särskilt mycket gemensamt med de nobla neanderthalarna. Tvärtom har de en hel del gemensamt med de melonheads som ska ha utplånat dem (Vault-co berör detta i en jämförelse av hyksos, skyter och khazarer). Hans teorier hör också hemma i andra idétraditioner, främst den västerländska ockultismen, Margaret Murrays teorier om älvor och häxor, och de teorier om Gralätter som bland annat Boyd Rice studerat (så är det också Rices gamla kompanjon Tracy Twyman som skrivit inledningen till boken). Både hos de Vere och Vault-co dyker däremot Zitchin upp, mannen som populariserat annunakimyten.

de Vere beskriver en människoras som inte var vanliga homo sapiens, utan hade ovanliga förmågor som idag skulle beskrivas som magiska. De hade också en överlägsen organisationsförmåga och var skräckinjagande krigare, vilket innebar att de bjöds in av många folkslag att härska över dem. De var rödhåriga och grönögda, och enligt de Vere var de de verkliga arierna (de blonda krigare vi idag förknippar med termen var enligt honom enbart inhyrda). de Vere förknippar dem med en ursprunglig eurasisk civilisation, med rödhåriga mumier i Takla Makan, med skytisk aristokrati, pikter och daner. De kom att utgöra kungahusen i flera riken.

…true power resides not in a person’s bank account, but in their DNA.
- Tracy Twyman

de Vere delar samma negativa syn på vanliga människor som de nyss nämnda ”thalerna”, och frånkänner dem all kulturskapande förmåga. Så menar han att den historiske Jesus tillhörde drakaristokratin, liksom Robin Hood, Oden, de europeiska häxornas ledare, druiderna, vikingarna, et cetera. Snart sagt alla mytiska väsen går också att härleda till dem, från Melusine och Merlin till dvärgarna, älvorna, drakarna, vampyrerna et cetera. Även hos de Vere stöter vi på en grundläggande historiepessimism, och samma bitterhet som hos ”thalerna”. Kyrkan kom nämligen att tas över av lata och giriga människor, som dolde det ursprungliga budskapet och inledde ett utdraget utrotningskrig mot de gamla drakfamiljerna. de Vere talar här om ”the thousand year elven holocaust”, och noterar att dagens kungahus egentligen härstammar från småborgare. Gemensamt för de Vere och thalerna är också att de spårar civilisationens positiva värden tillbaka till något som, med traditionalismens uttryck, är ”mer än mänskligt”. Samtidigt ser de historien som en successiv förlust av dessa kvaliteter.

de Vere rör sig bitvis nära en traditionalistisk världsåskådning, bland annat är han medvetet provokativ i sin antiborgerliga beskrivning av olika drag hos de gamla drakfamiljerna och deras draconiska traditioner. Han beskriver hur de utövade både faraonisk och fenicisk incest för att behålla blodslinjen ren, hur de ibland jagade människor likt vampyrer på slagfältet, och hur en sexuell magi stod i centrum för hela deras tradition och symbolik (därav drakens och vampyrens förkärlek för jungfrur i sagorna). I likhet med ”thalerna” och Wirth identifierar de Vere en närmast matriarkal kvinnosyn hos sina mytiska förfäder.

Sammantaget är även de Vere intressant läsning, men med uppenbart märkliga tolkningar av myter och historia (det är komparativ religionshistoria tagen till det extrema, om man uttrycker det diplomatiskt, även om de Veres kunskaper samtidigt gör läsningen spännande).

Oavsett vad man anser om de två ovan nämnda beskrivna myterna och blodslinjerna kan man alltså notera att en känsla av alienation och brist på identitet i det senmoderna samhället inte sällan leder fram till samma sökande efter ett mer-än-mänskligt ursprung, en samtidigt biologisk och mer-än-biologisk särart, och en känsla av historiepessimism och motstånd mot egalitarismens massamhälle som vi ser i den historiska traditionalismen med namn som Evola och Guenon. Det kan ta sig märkliga former, men revolten mot den liberala antropologin med dess universalism och egalitarism är i full gång.

Grönbech om hednisk samhällsfilosofi
Ludovici och disparata relationer
Den gotiske gudens hemligheter

14 Responses to “Blodslinjer – drakar och neanderthalare”

  1. Steve Says:

    Läs gärna vad ledande paleoantropologen Chris Stringer skriver om neanderthalare i The Origin of Our Species:
    http://swedishdissident.blogspot.se/2012/11/chris-stringer-origin-of-our-species.html

    Det är i dag närmast mainstream – även Richard Nisbett bekräftar det i sin intelligensrelaterade utgåva från 2009, Intelligence and How to Get it – att det finns en positiv korrelation på cirka 0.4 (40%) mellan hjärnstorlek och fenotypisk, d.v.s. uppmätt IQ, men hjärnstorlek är näppeligen allt, utan det handlar även om hur den är beskaffad. Dessa neanderthalfixerade gossar är visserligen intressant som fenomen – intressant på ungefär samma sätt som bodybuilding, stora rovdjur eller skräckfilm – men, ironiskt nog, föga intelligent och substantiellt.

  2. Jay Gatsby Says:

    Synnerligen intressant!
    Tackar för detta. Alltid lika trevligt att läsa av Oskorei.

  3. Thordeus Plikt Says:

    Det är förövrigt värt att reflektera över dissonansen mellan Neanderthal prides uppfattning och det faktum att neanderthalare har beskrivits på på ett minst sagt osmickrande sätt i litteratur och media fram i modern tid. Ordet används ju än idag som ett invektiv.

    Det kan ju dock ha sin naturliga förklaring i deras mer kraftiga (apliknande) utseende kombinerat med tidigare tiders mer begränsade forskning.

    Kanske har framstegstankar även spelat in i stil med ”vad som överlever måste vara överlägset”.

    Kanske får vi se ordet neanderthalare ta an en positiv betydelse inom vår livstid. Vissa saker pekar ju mot det.

  4. Snabbtomte Says:

    Stort tack för detta inlägg!

    Det vore intressant med ett inlägg om fenomenet lifestyle design. Även detta är ju en icke-mainstream subkultur som vuxit sig stark de senaste 5 åren, och som även tagit sig in i manosfären och den alternative högern. Att göra en Ferriss* är idag inget obekant för en läsare av Roissy, Koanic Soul, Roosh, eller Alternative Right, även om de flesta kanske nöjer sig med tanken…

    * Säga upp sig, starta ett Internet-företag, flytta utomlands, hacka sin kropp, ägna sig åt att bli världsmästare på olika saker, osv.

  5. Snabbtomte Says:

    Är Oskorei en trogen fan av Joe Rogan måntro? Denne MMA-fighter, ståuppkomiker, hampaförespråkare, Sasquatch-troende, och psykonaut är ju något av ett unikum.

    Ovan nämnde Ferriss är ju för övrigt en frekvent gäst på hans show.

  6. Snabbtomte Says:

    Några av mina favoriter:

    https://www.youtube.com/watch?v=NWmnNbqWRo4

    https://www.youtube.com/watch?v=zBgKbwzsBAc

    http://www.ustream.tv/recorded/12874240

    https://www.youtube.com/watch?v=pcIXqeBE5SI

  7. Snabbtomte Says:

    Hela sasquatch-avsnittet: https://www.youtube.com/watch?v=xBd2ySJC5A8

  8. Snabbtomte Says:

    För övrigt, är Oskorei bekant med The 21 Convention? Det är en årlig konferens som samlar PUAs, tränings/diet-specialister, självförsvars/vapenexperter, paleo-sociologer, osv, för att ge män bättre idéer om det goda livet.

    De har haft konferensen i Stockholm flera gånger, han som startade den är från USA. De verkar ha en speciell relation med Sverige av någon anledning (snygga blondiner?)

    http://www.the21convention.com/sweden/

    Hela grejen har en tydlig Ayn Rand-bias på den filosofiska sidan. Detta kanske folk finner stötande, men jag tycker de förmedlar det ganska snyggt.

    http://www.the21convention.com/

    Alla föreläsningar finns gratis att se på nätet: https://www.youtube.com/user/Under21convention07

  9. Snabbtomte Says:

    Här syns livsstilsdesignens influens på manosfären tydligt: http://www.freedomtwentyfive.com/2011/01/reactionary-self-improvement/

  10. Anon Says:

    Är inte detta någonting liknande David Ickes berättelser om ”reptilianer” ?

  11. Nordbo Says:

    Angående PUA: Det som stör mig med vår tid är framför allt själlösheten och den principlösa flatheten som bland annat kommer till uttryck genom en hedonistisk livsstil. PUA-killarna verkade först bara vara hedonister som ville pippa mer och därför blev jag inte imponerad. Bara mer av samma sak vi redan har för mycket av. Men den bilden var nog inte rättvis. Det verkar finnas intressanta inslag i ”manosfären”, som inte bara handlar om att lära sig hur man gör för att få knulla runt. Jag har förståelse för att osäkra tjugoåringar kan behöva lite tips. Men att pippa runt är fanimig inte manligt. Det är saker som pojkvaskrar sysslar med. Jag har ignorerat PUA sedan ett tag, men ska undersöka saken lite mer.

  12. Snabbtomte Says:

    Det finns en hel uppsjö av PUAs, faktiskt flera olika vågor som har mer eller mindre kontakt inbördes.

    Mer om det här:

    http://krauserpua.com/2012/11/30/game-theory-has-its-own-life-cycle/

    Läser man Krauser, Roissy/Heartiste, Freedom Twenty Five / Thumotic, RooshV / Return of Kings, The Rawness, Omega Virgin Revolt, Post Masculine, Pickup Podcast, The Spearhead, Sleazy, osv idag så är det knappast samma ytliga hedonism som det var när The Game kom ut 2005.

    Länkar till samtliga ovannämnda:

    http://krauserpua.com/
    http://heartiste.wordpress.com/
    http://www.freedomtwentyfive.com/
    http://www.thumotic.com/
    http://www.rooshv.com/
    http://www.returnofkings.com/
    http://therawness.com/
    http://omegavirginrevolt.wordpress.com/
    http://postmasculine.com/
    http://pickuppodcast.com/
    http://www.the-spearhead.com/
    http://aaronsleazy.com

  13. Thordeus Plikt Says:

    Jag instämmer med Snabbtomte i att PUA-folket utvecklats mycket sedan The Game kom ut 2005.

    Men jag känner ändå en reservation för rörelsen i stort då mycket av det är opportunistiskt. Med det menar jag att den förmedlar en aura av att vad som än fungerar är bra.

    Det är förståeligt med tanke på hur många lögner vi får höra om sakers beskaffenhet. I det klimatet kan yttrandet av grundläggande sanningar få en nästan osannolik betydelse och vördnad.

    Men att deras utveckling och framgång fortfarande ofta mäts i antal ligg med främmande tjejer från nattklubbar är en stor fundamental brist (även om det finns en del grupper som utvecklats ur PUA som lyckas frångå detta).

    Att kvinnor attraheras till oss i större grad torde vara en fin bonus men det är farligt när det är huvudmotivationen och det huvudsakliga mätinstrumentet för huruvida man lyckats eller ej.
    Det kan också vara kontraproduktivt i att det ofta leder män till att spendera oändligt mycket tid på nattklubbar.

    Jag skulle vilja se män som står för vilka de är i världen oavsett om kvinnor kommer tycka om det eller inte. Som kämpar för de ideal som de finner viktiga oavsett motstånd. Att de kultiverar en rakryggighet och en acceptans inför att dö för rätt ändamål.

    För att det ska ske i PUA-världen måste de installera sig själva som bedömare av huruvida de lyckats eller inte och peta bort den främmande kvinnoskaran från den positionen.

    Kvinnor i gemen har aldrig bett om att vara våra domare så det finns ingen anledning att ge dem det ansvaret. Skulle snarare hävda att de flesta blir lättade om de slipper. Lättade av att se fler starka män med rötterna i marken oavsett vilken vind som blåser.

  14. Snabbtomte Says:

    För somliga är PUA-litteraturen en inkörsport till självaktualisering. För andra (kanske rentav de flesta) är den en hedonisk återvändsgränd.

    Instämmer i att PUAn gör för mycket ut av kvinnan som domare och väljare. I alla andra tider hade man skrattat åt detta tänk. Om kvinnan är väljare så leder det ofta till feminina attribut hos mannen. Läs mer om detta här: http://www.returnofkings.com/4223/how-hip-hop-was-neutered

Leave a Reply