PC Jersild och skånskan
augusti 1st, 2008
Författaren PC Jersild har i dagarna ondgjort sig över skånskan, och föreslagit att samhället ska ta krafttag för att övriga svenskar ska slippa den svårbegripliga dialekten. Detta kan framstå som en storm i ett vattenglas, men det belyser ändå ett par intressanta sidor av det senmoderna samhället.
Dialekter och homogenisering
Jersild har genom åren skrivit ett flertal intressanta böcker, inte sällan med insikter i vad det moderna samhället kan innebära (spontant kan Babels hus och Efter floden nämnas). Genom att angripa den organiska verklighet som är de svenska dialekterna gör han sig dock till talesman för just den likriktande moderniteten.
Våra landskap och deras dialekter och sedvänjor är en del av den komplexa verklighet som är Sverige, och i många fall en del av våra mångfacetterade personligheter (våra habitus, som Bourdieu skulle ha sagt). Att angripa dessa, och påskynda deras försvinnande, gör världen fattigare och mer opersonlig.
PC Jersild och den politiska korrektheten
Det är också beklämmande att se hur Jersild anstränger sig för att vara så politiskt korrekt som möjligt, och därigenom gör sig till en talesman för den dubbelmoral som genomsyrar det offentliga Sverige (etnomasochismen även kallad). Denna dubbelmoral innebär att det är lite chict att angripa svenskar, men att det leder till olika former av masshysteri när liknande angrepp riktas mot icke-svenskar.
Jersild skriver så om skånskan att:
Att låta journalisterna tala bruten svenska har också blivit vanligare. Man kan hysa förståelse för det. Journalister som inte är barnfödda i Sverige bör inte automatiskt vara förvisade till utanförskapet. Men när det gäller dialekter är jag mindre tolerant.
Vadan detta, kan man naturligtvis fråga sig. Ena stunden vurmar Jersild för den hörselskadade publiken, men nästa stund är han ”tolerant” om det är icke-svenskar som de inte förstår (ett växande problem inom sjukvården). Jersild hävdar även att:
Gotländska kan låta trevligt i måttliga doser, medan utpräglad skånska, särskilt malmöitiskan, är en styggelse, inte bara i radio utan i de flesta offentliga sammanhang.
Detta hade han inte kunnat skriva om exempelvis rinkebysvenskan (”rinkebysvenskan är inte en dialekt, den är ett övergrepp”). För att vara på den säkra sidan tillägger han också:
Ska någon dispens utfärdas får det väl bli till Leif Silbersky.
Detta är alltså både tragiskt, och aningen patetiskt.
Demokratins förfall
Debatten kring Jersilds påståenden har också illustrerat hur det svenska debattklimatet faktiskt förfallit. Människor som inte ens läst hans artikel har uttalat sig på internet, ofta mycket upprört och på en låg nivå. Detta förfall har flera skäl, och det är inte bara i fallet PC Jersild som det visar sig. För att en demokrati, eller republik med ett äldre ord, ska fungera måste vissa förutsättningar vara uppfyllda. Inte minst måste kvaliteten på människomaterialet vara relativt högt, och det är tveksamt om dagens Sverige producerar en särskilt kvalitativ befolkning. Det måste också finnas god tillgång till information, något media aktivt undanhåller befolkningen i flera frågor. Debattklimatet måste också vara gott, även här brister Sverige 2008.
Att debatten då ”förs” med skällsord och idiotier på kvällstidningars kommentarsfunktioner kan då inte förvåna någon, eftersom man strypt den egentliga offentliga debatten.
augusti 1st, 2008 at 20:39
PC Jersild är ingalunda korkad, så jag är benägen att ge honom ”the benefit of doubt”. Åtminstone tills det att han i sakfrågan uttalar sig igen; det är inte helt omöjligt att han uttryckt sig ironiskt. Vad gäller malmöitiskan så har ju samhället redan vidtagit den mest kraftfulla av åtgärder, så dialekten i fråga kommer inte att störa någon inom en generation.
augusti 1st, 2008 at 20:42
Bra att du tar upp dagsfrågor ibland. Det gör bloggen levande. Lägg in en bild på Jersild så blir det ännu mer levande.
Killar som Jersild tillhör en 08-intelegntia som så många av oss är dödströtta på att höra. Inte nödvändigtvis åsikterna i sig, utan att man alltid känner bismaken av deras oppurtionism ( Pk-ism).
Befria Skåne från allt 08-inflytande!
augusti 2nd, 2008 at 0:30
Komplement till wodinaz kommentar:
I Malmö är dialekten noggrant socialt uppdelad. Det finns arbetarklassmalmöitiska, medelklassmalmöitiska samt överklass-/högborgerlig malmöitiska. Det är den förstnämnda varianten som Jersild gör sitt hånfulla (och självklart inte ”ironiska”) utfall mot.
Jersild kan dock vara relativt lugn, ty arbetarklassmalmöitiskan kommer, mycket riktigt, att vara försvunnen inom ett par decennier. Den kommer då att vara ersatt av den rosengårdsmalmöitiska som redan nu är på stark frammarsch och som dominerar på stadens skolor.
De övriga två dialekterna kan möjligtvis tänkas överleva lite längre än så, förutsatt att de mera välmående – västra – delarna av staden inte blir utsatta för alltför våldsamma stöld- och misshandelsvågor.
Kanske…
augusti 2nd, 2008 at 9:17
Med lite paranoia så kan vara så att detta egentligen är en försöksballong från Vetenskapsakademin om att ta ett krafttag mot det som är Svenskt eller med lite tur så är detta bara en rötmånadshistoria.
augusti 2nd, 2008 at 13:14
Jag tycker förvisso att malmöitiska låter fruktansvärt, speciellt då arbetarvarianten, men det är ju en del av Sverige; svenska är inte ETT språk, det är ett helt spektrum av dialekter, som i sin tur inte är homogena. Det vackraste som finns är förstås finlandssvenska, speciellt från Österbotten.
augusti 2nd, 2008 at 13:42
intressant. ngt exemp på någon som talar överklassmalmöitiska resp. arbklass?
augusti 2nd, 2008 at 14:36
Jag tror inte ens de mest lokalpatriotiska malmöiterna tycker att dialekten deras är vacker.
Den är dock charmig på sitt sätt, tycker jag.
PC Jersild däremot är vare sig charmig, vacker eller djupsinnig.
Han är ingenting.
augusti 2nd, 2008 at 19:29
Tvivlaren skrev:
I Malmö är dialekten noggrant socialt uppdelad. Det finns arbetarklassmalmöitiska, medelklassmalmöitiska samt överklass-/högborgerlig malmöitiska. Det är den förstnämnda varianten som Jersild gör sitt hånfulla (och självklart inte “ironiska”) utfall mot.
Det är väl ganska flytande gränser mellan dessa malmödialekter (om det nu överhuvudtaget är vettigt att dela upp malmöitiskan i tre grupper). Dessutom tror jag inte att det endast är arbetarklassmalmöitiskan som Jersild angriper.
Tvivlaren skrev:
Jersild kan dock vara relativt lugn, ty arbetarklassmalmöitiskan kommer, mycket riktigt, att vara försvunnen inom ett par decennier.
Tror du alltså att alla som i dag talar arbetarklassmalmöitiska kommer att ha bytt dialekt (eller ha försvunnit) inom ett par decennier?
Jonas De Geer skrev:
Jag tror inte ens de mest lokalpatriotiska malmöiterna tycker att dialekten deras är vacker.
Jag tycker att dialekten kan låta vacker. Dessutom anser jag att skånska (inklusive malmöitiska) är en överlägsen dialekt för sång jämfört med rikssvenska.
På ett sätt tycker jag det är bra att denna debatt drogs igång, eftersom den antagligen leder till mer skånsk lokalpatriotism och till att fler skåningar börjar fundera på om det inte är på tiden att Skåne på allvar börjar sträva efter (åtminstone) autonomi.
/Skåneländaren
augusti 2nd, 2008 at 20:26
Jersild är en trevlig man. Babels Hus tyckte jag om och vilka Barn har inte med spänning kastat sig genom Barnens ö?
Det här utspelet som han gjorde är pinsamt däremot. Som stolt lokalpatriot tummar jag inte på min dialekt.
augusti 2nd, 2008 at 21:27
Skåneländaren
Jag håller med så till vida att hade Wiehe/Afzelius eller Peps Persson låtit som Magnus Uggla hade det varit helt outhärdligt.;)
augusti 2nd, 2008 at 22:37
Jonas De Geer skrev: Jag håller med så till vida att hade Wiehe/Afzelius eller Peps Persson låtit som Magnus Uggla hade det varit helt outhärdligt.;)
Jag tycker det verkar som om sångare får det lättare på skånska jämfört med rikssvenska på grund av att diftongerna ger honom/henne mer att arbeta med.
/Skåneländaren
augusti 2nd, 2008 at 22:39
Afzelius snackar väl blekingska?
augusti 3rd, 2008 at 0:43
Till Asson
”Björn Afzelius föddes i Huskvarna, men flyttade 1955 med sina föräldrar till Hökarängen utanför Stockholm (där Björn mobbades för sin småländska dialekt, och lärde sig prata stockholmska), 1961 till skånska Landskrona (där han mobbades för sin stockholmska, och började lära sig prata skånska – dialekten som han sedan pratade och sjöng på resten av livet).”
Taget från Wikipedia.
augusti 3rd, 2008 at 20:29
Till Skåneländaren:
Naturligtvis generaliserar jag en aning och visst finns det gråzoner, men håller du inte med om att det är ganska rimligt med denna indelning i tre? Plus att vi har den fjärde och nya: ROSENGÅRDSMALMÖITISKAN!
Vad jag menade med att arbetarklassmalmöitiskan kommer att försvinna? Jag syftade på den omvandling som staden nu genomgår. Alla fabriker är nedlagda och all nyetablering av företag som sker är inom tjänstesektorn. Jag syftade alltså på att det snart inte finns några svenska arbetare i Malmö och att deras dialekt därmed kommer att förpassas till historien, allteftersom exempelvis de gamla kockumsarbetarna m fl dör.
De flesta ungdomar i staden talar varianter av rosengårdsmalmöitiska. Malmö kommer att bli Sveriges första Beirut. Bruten svenska och våld på gatorna. Framtiden ser inte ljus ut.
Till fini, som efterfrågade exempel på personer som talar arbetarklassmalmöitiska respektive överklassmalmöitiska:
Svårt att hitta rikskända exempel, men jag gör ett försök:
Arbetarklassmalmöitiska:
Sverigedemokraternas Sten Andersson, som tidigare var moderat riksdagsman. Diverse gamla fotbollsspelare i Malmö FF – sådan som var kända på 1970-talet: Bosse Larsson m fl (jag är inte idrottsintresserad så jag minns inte så många namn).
Överklass-/ högborgerlig malmöitiska:
Den f d bankdirektören Hans Cavalli-Björkman. Ifall frågeställaren är ung, vet han kanske inte vem Cavalli-Björkman är, men har var en av Wallenbergarnas nyckelpersoner inom SE-banken och förekom flitigt på tv under 1980-talet och kanske en bit in på 1990-talet. Numera pensionär.
augusti 3rd, 2008 at 20:40
PS till Skåneländaren:
NEJ, NEJ, NEJ – börja för guds skull inte prata om autonomi etc….
Låt övriga svenskar fnissa åt den skånska dialekten, vad gör det? En bagatell! Skåne har varit svenskt i många hundra år. Vi här uppe i norden är sansade och lugna människor, vi startar inte krig p g a händelser som ligger ett otal generationer tillbaka i tiden.
En del skåningar förespråkar återgång till Danmark. Oftast nog på skoj, men det kan hända att en del menar allvar. Detta är dock trams, exempelvis eftersom danskarna ofta inte ens förstår den skånska dialekten! Danskar som kan titta på svensk tv har lärt sig förstå rikssvenska/stockholmska och tycker att skånskan är obegriplig. Komiskt men sant. Kan hända att den gryende öresundsintegrationen tack vare bron på lång sikt kan komma att förändra detta, men nuläget är det som jag beskriver.
Låt mig slutligen påminna om den brutala danska humorn: ”Asien börjar i Malmö” etc…
augusti 3rd, 2008 at 23:42
Gräv bort Sverige!
augusti 4th, 2008 at 1:06
Tvivlaren skrev: Naturligtvis generaliserar jag en aning och visst finns det gråzoner, men håller du inte med om att det är ganska rimligt med denna indelning i tre? Plus att vi har den fjärde och nya: ROSENGÅRDSMALMÖITISKAN!
Jag tycker det är bättre att dela in malmöitiskan i två grupper: arbetarklassmalmöitiska och överklassmalmöitiska. Medelklassen talar, enligt min bedömning, för det mesta en dialekt som kan beskrivas som en variant av arbetarklassmalmöitiska.
Tvivlaren skrev: Vad jag menade med att arbetarklassmalmöitiskan kommer att försvinna? Jag syftade på den omvandling som staden nu genomgår. Alla fabriker är nedlagda och all nyetablering av företag som sker är inom tjänstesektorn. Jag syftade alltså på att det snart inte finns några svenska arbetare i Malmö och att deras dialekt därmed kommer att förpassas till historien, allteftersom exempelvis de gamla kockumsarbetarna m fl dör.
De flesta ungdomar i staden talar varianter av rosengårdsmalmöitiska.
De skånska arbetarna tror jag kommer att finnas kvar i Malmö ett bra tag till, och dessutom anser jag att arbetarklassmalmöitiskan inte återfinns enbart i Malmö, utan även i samhällen utanför staden.
Rosengårdsmalmöitiskan må vara vanlig, men jag tvivlar på att de flesta ungdomar i Malmö talar den.
Som jag bedömer det talas arbetarklassmalmöitiska av tiotusentals ungdomar i och utanför Malmö, vilket gör att jag inte tror att den är på väg att försvinna inom överskådlig framtid.
Tvivlaren skrev: Skåne har varit svenskt i många hundra år. Vi här uppe i norden är sansade och lugna människor, vi startar inte krig p g a händelser som ligger ett otal generationer tillbaka i tiden.
Skåne tillföll Sverige 1658*. Det är faktiskt inte så väldigt lång tid, om man tänker på hur länge större delen av Grekland befann sig under turkiskt styre, hur länge Island tillhörde Danmark, och hur lång tid som Finland utgjorde en del av Sverige.
Något krig anser jag inte bör startas. Däremot vill jag att Skåne kräver åtminstone samma autonomi som Åland har i förhållande till Finland.
* Dock räknades vad jag förstår skåningarna inte som svenskar från denna tidpunkt, mer information här:
I fredsfördraget i Köpenhamn 1660 konstaterar §13: ”At alle så vel Skånske, som Danske och Nordske Undersåtere” skulle få bibehålla sin nationalitet och à priori rätt till det egna språket. Inom generalguvernementet Skåneland var till exempel en person från Småland eller Västergötland en utlänning. På samma sätt var en person från Skåneland, som befann sig i Småland en utlänning. Dessa elementära historiska fakta, det vill säga att man officiellt talade om den skånska staten och den skånska nationen, liksom innehållet i termen Scania = Skåneland, har från svensk sida totalt villats bort efter 1719. När Skånelands befolkning 1719 blev svenska medborgare och alltså icke längre var skånska försvann privilegierna för den utländska skånska befolkningen inom Sverige. Därvid erfordrades ej inom det officiella svenska riket begreppen ”skånsk nation” och ”skånsk stat” och dessa kunde då gömmas undan.
Källa: http://www.scania.org/books/333bok/0313cl2.htm
/Skåneländaren
augusti 5th, 2008 at 20:36
Till Skåneländaren:
Låt oss skippa språkdebatten, den är inte så viktig.
Däremot skulle jag gärna vilja höra dina argument för någon form av autonomi för Skåne.( Du exemplifierar med Åland. Jag är – ärligt talat – mycket dåligt insatt i vad som gäller för Åland, det enda jag vet är att området på något vis inte ingår i EU.)
Kanske inte en debatt som intresserar så många på Motpol, men jag tar alltså gärna del av dina argument. Skulle även vara intressant att veta hur du ser på idén om öresundsintegration.
augusti 5th, 2008 at 23:40
Tvivlaren, du kan läsa om Ålands självstyre här:
http://www.lagtinget.aland.fi/text.con?iPage=56&m=135
När det gäller EU-medlemskapet tror jag att du kanske blandar samman Åland med Färöarna, som har valt att stå utanför EU. Vad jag förstår har Färöarna ännu mer långtgående självstyre än Åland, och har exempelvis inte infört fri abort som resten av Danmark.
Jag förespråkar decentralism i största allmänhet, och inte enbart för Skåne. Dock anser jag att Skånes historia och geografiska läge gör vår situation lite speciell. Ett utökat självstyre tror jag skulle ge skåningarna bättre kontakt med sin historia, och leda till ett bättre styre i största allmänhet (det tror jag för övrigt skulle gälla hela Sverige, om landet decentraliserades).
Du tog upp Öresundsintegrationen, och den är jag överlag positivt inställd till. Jag vill att avgifterna på Öresundsförbindelsen sänks och att det byggs en ny fast förbindelse mellan norra Skåne och Själland. Öresundsintegrationen tror jag skulle bli mycket lättare att hantera om Skåne hade mer att säga till om – många förhandlingar skulle kunna föras direkt mellan Skåne och Danmark, och vi skulle kunna anpassa våra lagar för att underlätta integrationen utan att det skulle behöva ställa till något större trassel för befolkningen i övriga Sverige.
Vad jag förstår gällde för övrigt skånsk lag i Skåne även efter att vi hade tillfallit Sverige, fram till 1683.
/Skåneländaren
augusti 6th, 2008 at 19:57
Till Skåneländaren
Tack för tipset angående Åland.
Beträffande Skåne/Öresund etc:
OK – intressanta och sympatiska tankar. Dock tror jag att du överskattar skåningarnas önskan om ”bättre kontakt med sin historia”. Väldigt få människor är överhuvudtaget på allvar intresserade av historia. Vi som är det utgör undantagen, tyvärr.
Även jag är positiv till öresundsintegration. Fast många av problemen är ju reant skattetekniska och måste därför lösas på nationell nivå, som jag ser det. Förvisso visar inte våra valda representanter uppe i Stockholm något större intresse härvidlag…
augusti 6th, 2008 at 21:04
Tvivlaren skrev: ”Väldigt få människor är överhuvudtaget på allvar intresserade av historia.”
Byt ut ”Väldigt” mot ”Ganska”, och vi är överens. Jag skrev dock inte om vad, i nuvarande situation, som kan få skåningarna entusiastiska för ökat självstyre, utan om varför jag tror det skulle vara bra för oss.
De skattetekniska problemen med Öresundsintegrationen tror jag skulle vara betydligt enklare att lösa om vi hade fått ett självstyre där det främst var försvaret som var gemensamt med övriga Sverige, och nästan alla skånska skattekronor stannade kvar här.
/Skåneländaren